Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Lödning - 67. Hårdlödning - 68. Svetslödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lödning
Hårdlödning av aluminium.
De vid hårdlödning av aluminium använda loden bestå till 70—95 %
av aluminium. Återstoden utgöres av tenn, zink, koppar, nickel, silver,
vismut, kadmium e. d. Smältpunkten varierar alltefter
sammansättningen mellan 550—650° C.
Före hårdlödningen rengöras fogkanterna omsorgsfullt med
tråd-borste e. d. Eventuellt rentvättas de med lut eller bensin. De bestrykas
därefter med ett flussmedel, som hindrar oxidering under
uppvärmningen. Efter hårdlödningen borttvättas kvarvarande flussmedel
omsorgsfullt. Annars uppstå lätt frätningar på metallen. Tvättningen kan
t. ex. göras med varmt vatten eller med c:a 10%-ig salpetersyra, som
därefter noga avtorkas med en tyglapp, sågspån e. d.
Fogen bör om möjligt utföras som stumfog, varvid kanterna vid
tjocklekar över c:a 3 mm avfasas enligt fig. 479. Överlappsfog
kommer huvudsakligen till användning vid tjocklekar t. o m. 1 mm.
Hårdlödda aluminiumfogar ha avsevärt större motståndskraft mot
frätning än mjuklödda.
68. Svetslödning.
Svetslödning är en kombination av svetsning och hårdlödning. Vid
hårdlödning uppvärmes emellertid hela eller stora delar av
arbets-stycket till den för lödning lämpliga temperaturen, medan vid
svetslödning uppvärmningen koncentreras till själva lödstället genom
användandet av en acetylensyrgaslåga. Genom den höga temperaturen
hos svetslågan och den koncentrerade uppvärmningen av fogytorna
kan svetslödningen ske så snabbt, att endast en mindre del av det
tillförda värmet hinner flyta ut i arbetsstycket.
Det karakteristiska för svetslödning är, att metalldelar av samma
eller olika slag kunna förenas med en metall, som har lägre smältpunkt
än någon av dessa delar. Fogytorna befinna sig därför inte i smälta
såsom vid svetsning, när lodet nedsmältes i fogen, utan äro endast vid
lödstället uppvärmda till ungefär samma temperatur som lodets
smältpunkt. Vid svetsning av t. ex. stål uppvärmas ju fogytorna till smälta,
d. v. s. till ungefär 1 400°C, men vid svetslödning sker uppvärmningen
endast till körsbärsröd värme, d. v. s. 700—800° C.
Krympningsrö-relserna bli härigenom avsevärt mindre vid svetslödning än vid
svetsning och därmed blir även risken för krympspänningar och kastningar
liten. Genom att välja lod med tillräckligt låg smältpunkt kan man
t. o. m. utföra svetslödningar av stål vid så låg temperatur, att inga inre
omvandlingar behöva befaras och ändå erhålla hållfasthetsvärden, som
i de flesta fall äro jämförbara med dem, som erhållas vid svetsning.
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
