Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Svetsning - 70. De svetsbara metallerna och deras egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsning
betning underlättas och påskyndas genom samtidig gnidning av fogen
medelst en trasa eller dylikt. Föremålen få en vitare och mera
motståndskraftig yta, om de efter betningen nedsänkas i ett bad av 5 °/o-ig
salpetersyra. Slutligen sköljes föremålet omsorgsfullt i vatten.
Rostfritt stål har betydligt större värmeutvidgningskoefficient än
vanligt stål, varför vid svetsning kastningarna kunna bli större än vid
svetsning av järnplåt om ej fixturer användes, som förhindra
uppkomsten av dessa. Fixturerna hålla delarna i rätt läge under
svetsningen och äro vanligen försedda med värmeavledningslister, vilka
tjäna att bortleda värmet från arbet^stycket. Vid gassvetsning böra
fixturerna på fogens undersida utbildas som en 1 ä 2 mm djup ränna,
vilken leder låggaserna under fogen, som därigenom skyddas från
oxidering.
Rostfritt stål kan svetsas med gas-, arcatom-, metallbågs- och
kol-bågssvetsning. Gas- och arcatomsvetsning användas särskilt vid
tunnare material.
Vid gassvetsning användes ett något mindre munstycke än för
svetsning av vanligt stål, och lågan inställes normal. Det är av stor vikt, att
lågan ej innehåller acetylenöverskott, eftersom detta verkar uppkolande
på materialet och sänker rostbeständigheten. Frånsvetsning användes
för material upp till 3 mm tjocklek och motsvetsning vid grövre
material. Upp till 4 mm tjocklek användas ofasade fogkanter, för 4—6
mm material helfasad V-fog och för grövre material delfasad V-fog och
25° fasvinkel. Spalten väljes liksom vid stål av samma tjocklek.
Vid metallbågssvetsning användas belagda elektroder, vilka anslutas
till pluspolen. Fogkanterna fasas vid material grövre än 4 mm.
Vid kolbågssvetsning svetsas med eller utan användande av
tillsats-material. I förra fallet användas belagda svetstrådar och i senare
fallet bestrykas fogkanterna med en svetspasta. Båglängden bör vara
minst 3 mm för att materialet ej skall uppkolas. Metoden användes
huvudsakligen för 1 å 1,5 mm plåt.
Koppar.
Kopparns smältpunkt ligger vid 1 085° C, alltså avsevärt lägre än för
järn. Koppar har emellertid ungefär sex gånger så stor
värmeledningsförmåga som järn, och värmetillförseln vid svetsning blir därför stor.
Koppar kan svetsas med gas-, arcatom-, metallbågs- och
kolbågssvetsning. Tätaste och kvalitativt bästa svetsen erhålles emellertid med
gassvetsning. Svetslågan skall därvid vara normal. Vid material
klenare än 3 mm användes en modifierad form av frånsvetsning.
Brännaren föres därvid så, att den riktas från den färdiga svetsen.
Tillsats
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
