Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Svetsning - 70. De svetsbara metallerna och deras egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsning
materialet föres utan sidorörelser framför svetslågan, så att dess ände
befinner sig c:a 5 mm framför kärnlågans spets och så att den lutar
10 å 20° mot plåten. Vid grövre material användes motsvetsning.
Under svetsningen måste användas ett flussmedel, som löser upp den
på smältbadets yta bildade kopparoxidulen. Om silverlegerat
tillsatsmaterial användes, erfordras inget flussmedel och fogen blir då även
jämnare och tätare.
Svetsens hållfasthet kan ökas genom hamring vid rödvärme.
Lämpligen kan detta ske stegvis så, att man först svetsar ett stycke och
därefter hamrar detta medan det ännu är varmt. Hamringen får ej äga
rum vid temperaturer mellan 200 och 400° C. Om man befarar att
spänningar uppstått i materialet, kunna dessa borttagas genom
glödg-ning vid 600°C och därefter långsam avkylning.
Brons.
Brons svetsas med gas-, metallbågs- och kolbågssvetsning. Vid
gassvetsning skall lågan vara normal och kärnlågan får ej komma i
beröring med smältbadet. Samma flussmedel som för koppar användes.
Mässing.
Mässing svetsas huvudsakligen med gassvetsning. Lågan skall vara
svagreducerande. Samma flussmedel som för koppar användes. Vid
svetsning av mässing skola lokalerna vara väl luftade, eftersom
skadliga zinkångor bildas vid smältningen.
Aluminium.
Aluminium smälter vid 650° C, men dess oxid smälter inte förrän
vid ungefär 2 000°C. Denna oxid uppträder i form av en seg hinna,
vilken omger de små metallkulor, som bildas då aluminium smältes.
Denna sega hinna hindrar den smälta metallen att flyta samman. Vid
svetsning måste man därför använda sig av ett flussmedel, som har
förmågan att upplösa och förhindra bildandet av denna oxid.
Aluminium svetsas huvudsakligen med gassvetsning men kan även
svetsas med arcatom-, metallbågs- och kolbågssvetsning.
Vid gassvetsning inställes lågan med obetydligt acetylenöverskott
(svagt kolande låga), detta för att ej riskera syrgasöverskott.
Aluminium upptager nämligen ej kol, och ett överskott på acetylen kan
därför ej skada fogen. Syrgasöverskott verkar däremot oxidbildande.
Trots att aluminium har relativt låg smältpunkt, måste vid
svetsning ett relativt stort munstycke användas, beroende på aluminiets
stora smältvärme och stora värmeledningsförmåga.
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
