Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Svetsning - 71. Krympning och krympspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsning
bred och haft relativt låg temperatur. Metallbågssvetsning med sin
relativt smala värmezon medför därför relativt höga
längskrympspän-ningar, medan gassvetsningen med sin breda värmezon medför
relativt låga sådana.
Tvärskrympning (2). Då den varma svetsen kallnar, krymper inte
bara svetsen utan även materialet i värmezonen i svetsens tvärriktning.
Tvärskrympningen ökar följaktligen med värmezonens bredd och man
bör därför om möjligt undvika att svetsa i fogar, vars kanter äro fast
inspända i tvärriktningen. Om däremot tvärskrympningen, som fallet
är i ett eftergivande förband, kan försiggå jämnt och lika utefter hela
fogens längd, förorsakas däremot inga tvärskrympspänningar i
materialet. Tvärskrympningen blir relativt liten vid metallbågssvetsning med
dess smala värmezon men relativt stor vid gassvetsning med dess breda
värmezon.
Häftningar och varierande fogbredder förorsaka
tvärskrympspänningar.
Vridkrympning (3). Denna yttrar sig som en strävan hos materialet
att vrida sig kring fogens längdaxel, beroende på att massan i fogen
genom de olika bredderna strävar att krympa mera i fogens topp än
i dess rot. Två plåtar, som före svetsningen legat i samma plan,
komma efter svetsningen sålunda att bilda vinkel med varandra genom
vridkrympningen.
Vid gassvetsning enligt moderna metoder sker utfyllandet av fogen
med en gång, och värmezonen är därför praktiskt taget lika bred på
över- och undersidan. Vridkrympningen blir därför här obetydlig. Vid
metallbågssvetsning, där fogen i allmänhet fylles i flera strängar, blir
skillnaden i krympning i fogens rot och topp relativt stor och därmed
även vridkrympningen stor.
Spänningsglödgning.
De i en svetsad stålkonstruktion uppkomna krympspänningarna
kunna borttagas genom spänningsglödgning. Metoden kommer av
praktiska skäl huvudsakligen till användning vid små och medelstora
konstruktioner, såsom tryckkärl, maskinkonstruktioner och i viss
utsträckning även vid svetsade balkar.
Metoden är baserad på att materialets sträckgräns faller med
stigande temperatur. Om därför inre spänningar finnas i en svetsad
konstruktion och temperaturen höjes hos denna, komma dessa att så
småningom överstiga sträckgränsen, varigenom en flytning i materialet
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
