Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Svetsning - 71. Krympning och krympspänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsning
Hållfastheten hos ett mjukt stål vid olika temperaturer framgår av
fig. 485. Som synes stiger dess brotthållfasthet med stigande
temperatur upp till c:a 350° C men sjunker därefter hastigt. Vid t. ex. 1 000° C
är dess hållfasthet endast c:a 4 kg/mm2 och vid 1 250°C har den sjunkit
till c:a 2 kg/mm2. Här har stålet alltså endast kvar en obetydlig
förmåga att upptaga drag- och tryckpåkänningar. Man säger att det flyter
under inverkan av yttre krafter. Vid dessa höga temperaturer kunna
krympspänningar mycket lätt utjämnas i materialet, men detta är
endast fallet i mycket ringa grad vid temperaturer under 550°C.
De hinder, som kunna förefinnas mot krympningarna, äro i
huvudsak av två slag, nämligen:
a. Hinder, som de svetsade delarna själva — d. v. s.
grundmaterialets delar — erbjuda.
b. Yttre fastspänningar av olika slag, vilka hindra de svetsade
delarna att närma sig varandra vid krympningen.
Fig. 486. Krympningsrörelsernas påverkan på fogkanterna.
Krympningsrörelserna äro i huvudsak av tre slag, längskrympning,
tvärskrympning och vridkrympning. Fig. 486 visar hur de olika slagen
av krympningar tänkas påverka fogkanterna.
Längskrympning (1). Då fogkanterna under svetsningen uppvärmas,
måste det sidomaterial, som ligger nära dessa, genom uppvärmningen
förlängas i svetsens längdriktning. Tillsatsmaterialet nedsmältes
alltså i en genom uppvärmningen förlängd fog. När svetsen svalnar,
krymper den i längdriktningen. Härvid är att märka, att svetsen är
stelt förbunden med sidomaterialet och att detta är uppvärmt till
betydligt lägre temperatur än svetssträngen. Sidomaterialets
längdkrympning medgiver alltså endast till en början svetssträngen att krympa
fritt i längsriktningen. Det kallnar nämligen snart och medgiver
sedan inte svetsen att krympa i denna riktning, utan att
krympspänningar uppstå. Storleken av dessa krympspänningar är beroende på
den temperatur, som svetssträngen hade då motståndet började, men
även på storleken av den värmemängd, som arbetsstycket upptagit
och dennas fördelning. Om värmezonen varit smal och haft relativt
hög temperatur bli längskrympspänningarna större, än om den varit
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
