Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Ytbehandling i allmänhet - 111. Kontroll och provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling av metaller
Övriga tillsatser. Halten ledningssalter måste kontrolleras och
justeras då och då. Likaså halten buffertsalter. Blanktillsatser måste i vissa
bad tillföras mycket ofta, men kunna i andra tillföras kontinuerligt från
anoderna.
Föroreningar.
De flesta bad äro mycket känsliga för föroreningar. Som exempel
kan nämnas, att redan 0,01 g/1 kromsyra försämrar utfällningen i
kopparbad, och 0,02 g/1 förhindrar helt zinkutfällning. Nickelbad giva
missfärgad utfällning vid spår av kromsyra, vid högre halt flagar fällningen
av. Sådan kromförorening sker lätt med hållare eller galgar, som ha
använts i krombad.
Föroreningar oskadliggöras på tre olika sätt:
1. De överföras till oskadlig form.
2. De utfällas till fast form och filtreras bort.
3. De utfällas med elektrisk ström före eller samtidigt med den
ordinarie metallutfällningen.
I kopparbad med rochellesalt kan kromsyra oskadliggöras genom att
med små mängder natriumhydrosulfit reduceras till 3-värt kromsalt.
Zink som förorening i nickelbad fälles ut som zinkkarbonat genom att
man tillsätter sodalösning eller nyss utfällt nickelkarbonat, tills pH
har stigit till c:a 6,8. Därefter hålles badet några timmar vid hög
temperatur under kraftig omröring, varefter fällningen får avsätta sig och
därefter filtreras bort. Koppar som förorening i nickelbad kan lätt
utfällas genom elektrolys vid låg spänning.
Kontroll och provning av den färdiga ytan.
Denna provning avser att utröna, om föremålet äger de egenskaper,
som ytbehandlingen skall giva. Ur dekorativ synpunkt gäller det
närmast färg och glans. Hållbarheten bedömes bl. a. av ytskiktets
tjocklek, täthet, motståndskraft mot fukt och kemikalier samt mot nötning,
dess hårdhet, smidighet och vidhäftningsförmåga.
Glans.
Glans mätes bäst med fotometer enligt Pulfrich eller med fotoceller.
Provet lägges vågrätt bredvid en jämförelseyta av rent vilt
magnesium-karbonat. Båda belysas snett uppifrån, se fig. 610. Fotometern ställes
lodrätt ovanför och mäter det ljus, som kastas i denna riktning. Ju
blankare ytan är, desto större del av ljuset reflekteras i
huvudreflexionsrikt-ningen och desto mindre till fotometern. Användas fotoceller, har man
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
