Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Ytbehandling i allmänhet - 111. Kontroll och provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling i allmänhet
Tabell 75. Skikttjockleksbestämning genom kemisk upplösning.
Provföremål Lösande vätska
Krom på nickel, koppar, alpacka .... ( Saltsyra och vatten i lika volym.
(Upplösningen är färdig, när vätgasutvecklingen | upphör).
Silver på alpacka | 1 1 konc. svavelsyra + 40 cm3 konc.
salpeter-I syra.
Tenn på mässing | Zink på stål j Kadmium på stål ) 11 1 konc. saltsyra + 1 g antimontrioxid, eller 120—100 g/1 svavelsyra + 2—5 g/1 arsenik.
Koppar på stål 110 g/1 etsnatron + 10 g/1 cyankalium + I några droppar vätesuperoxid.
Nickel på aluminium t10—20 %-ig natronlut löser bort aluminium, | nickeiskiktet återstår.
Aluminiumoxid på aluminiumlegeringar Konc. varm svavelsyra + 3 g/1
antimonklo-rid. Svart antimon utfälles, så snart
aluminiumytan är blottad, eller natriumzinkatlösning. Grå zink
utfälles på blottad aluminiumyta, eller kromsyre-fosforsyrelösning, lämpligen 160 g kromsyra + 320 cm3 fosforsyra av spec. vikt 1,7, 80° varm.
Magnesiumoxid på magnesiumlegeringar 20 %-ig kromsyrelösning.
Nickelskikt lösas upp vid 20° C med en hastighet av 0,00023 mm i
sekunden av en lösning av 150 g ferriklorid, 100 g kopparsulfat och 250
cm3 isättika samt vatten till 1 1 totalvolym.
Täthet.
Enklast undersöker man med vätskor, som angripa grundmetallen
i porerna och då giva starkt färgade reaktionsprodukter. På järn
användes en lösning av 15 g agar, 6 g kaliumferricyanid, 60 g
natrium-klorid, 250 cm3 alkohol och 1 1 destillerat vatten. Lösningen användes
vid 50°C och sprutas med komprimerad syrgas på provet, som förut
har avfettats. Man sprutar icke med komprimerad luft, ty sådan
innehåller ofta järnhaltiga dammpartiklar. Porer i beläggningen visa sig
inom 2 minuter som blå fläckar. På koppar bli fläckarna bruna. Vid
driftprov undersökes på detta sätt, om antalet fläckar per ytenhet
överstiger det normala, och skulle så vara fallet, meddelas sliperiet, att
poleringen tar för hårt. Om man vill bevara provningsresultaten,
använder man preparerade filtrerpapper, som läggas på ytan.
Ett annat ofta använt prov är neddoppning i kopparsulfatlösning,
som på järn, zink och andra koppardeplacerande metaller ger röda
fläckar av utfälld koppar. Lösningen tages vanligen 2—5 °/o-ig.
513
33 — Verkstadsboken II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
