Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 124. Förtenning - 125. Förblying
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling av metaller
Tennsulfat (2-värt) .................................30 g/1
Svavelsyra, konc..................................... 70 »
Lim.................................................. 15 »
Alkaliska tennbad. Fördelar med alkaliska bad äro, att de ha god
spridning, verka avfettande och giva finkornig beläggning.
Olägenheter äro, att de fordra hög temperatur, ofta 70—90°C, ha lågt
strömutbyte, endast 60—85 °/o, och låg effekt även genom att de fälla
tennet ur 4-värd form. Dessutom måste övervakas, att anoderna icke lösa
sig i 2-värd form, ty då blir beläggningen svampig. Exempel på
alkaliskt tennbad med tennet i 4-värd form, ett s. k. stannatbad:
Natriumstannat ................................. 90 g/1
Etsnatron....................................... 7,5 »
Natriumacetat................................... 15 »
Natriumperborat ................................ 0,5 »
Temperatur...................................... 60—80° C
Strömtäthet vid katod .................... 0,6—6 A/dm2
» » anod ..................... 0,5—2,5 »
Spänning ....................................... 4—6 V
Verkningsgraden är lägre vid anod än katod, varför natriumstannat
regelbundet måste tillsättas för att hålla metallhalten uppe.
Alkaliska bad med 2-värt tenn, s. k. stannitbad, finnas även. De
användas dock numera sällan på grund av att de lätt oxideras av luftens
syre och därefter arbeta dåligt.
Efterbehandling. De flesta galvaniska tennbad giva matta
beläggningar. Det finns dock blanktillsatser, som giva tämligen gott resultat.
Kratsning användes ofta för att göra ytan mattglänsande, varvid dess
täthet samtidigt ökas. Kulpolering kan giva rätt vacker glans. Mycket
vacker glans kan man få genom att värma förtenningen till tätt över
tennets smältpunkt, då detta flyter ut till en blank yta.
Uppvärmningen göres lämpligen i ett bad av talg.
125. Förblying.
Blyöverdrag användas framförallt som skydd mot starka
kemikalier i apparater inom den kemiska industrien. Överdragens tjocklek
beror därvid helt på vad för slags skydd det gäller. Det uppgives, att
redan 3 /z räcker att giva tät beläggning, men man lägger alltid på
betydligt mer. Vid sprutförblying tillämpas följande skikttjocklekar.
För atmosfäriskt rostskydd ............................. 0,2 mm
Mot havsvatten ................................... 0,3—0,4 »
Mot utspädd svavelsyra............................. minst 2 »
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
