Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Speciella metoder - 125. Förblying - 126. Förnickling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciella metoder
Tjocka skyddsöverdrag av bly göras genom inklädning med blyplåt,
varvid fogarna lödas eller svetsas.
Varmförblying.
Varmförblying kan också utföras men är besvärlig, emedan rent bly
häftar dåligt vid järn och stål. Man tager därför ofta c:a 15% tenn
i badet eller förtenner före förblyingen. Tillsatser minska dock blyets
motståndskraft.
Arbetsstycket betas, sköljes i het salmiaklösning tillsatt med
klor-zink och doppas därefter i blybadet, som är 350—360° C. Badets yta
hålles täckt med ett lager av borax eller ammoniumzinkklorid.
Arbetsstycket måste hållas en god stund i badet för att blyet skall fästa.
Galvanisk förblying medför den fördelen, att det utfällda
elektro-lytblyet har betydligt större hållbarhet än de legeringar, som eljest
användas. Emellertid har man först på senare tid fått bad, som giva
användbara överdrag. Ett exempel följer:
Blykarbonat ............................ 142 g/1
Borsyra ......................................... 106 »
Fluorvätesyra.................................... 240 »
Lim .............................................. 0,2 »
Spec. vikt ....................................... 21° Bé
Strömtäthet 2—3 A/dm2, tjocka beläggningar göras dock med endast
1 A/dm2. Mycket tjocka beläggningar kan man få med ett bad, vars
koncentration har ökats till 37° Bé.
126. Förnickling.
Förnickling användes numera icke så mycket som förr av dekorativa
skäl, emedan nickelytan så småningom blir matt och ful i luften.
Däremot har förnickling en ofantlig betydelse som korrosionsskydd, varvid
förkromning utanpå förnicklingen ger en mot väder och vind hållbar
yta.
Störst användning har förnickling av järn och stål. Om blott
grundmetallen vid förnicklingen är fullständigt ren och fri även från varje
spår av oxider, är det lätt att få mycket väl häftande nickelöverdrag.
Fig. 655 visar en anläggning, vari cykeldelar förnicklas.
Koppar och mässing kunna lätt förnicklas direkt. Man bör ha skilda
bad för järn- och för koppar- eller mässingförnickling. Överdragen
flaga lättare av från koppar eller mässing än från järn, emedan de
förra absorbera mindre väte. Bättre vidhäftning kan man få genom
att före förnicklingen förkoppra helt tunt i cyanidbad.
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
