Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trä, egenskaper och bearbetning, av Bertil Thunell - Sammanfogningsarbeten - 33. Träfogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfogningsarbeten
33. Träfogar.
Sedan gammalt användes i träkonstruktioner förbindningar mellan
de olika elementen, vilka endast utfördes i trä. Dessa förbindningar
fordra ett konstmässigt utförande och kräva i allmänhet för att ge god
sammanhållning mycket arbete vid utförandet av hopskärningen. Även
kräva fogarna, att virkestvärsnitten äro överdimensionerade. Största
svårigheten vid utförandet av med den övriga konstruktionen
jämnstarka fogar bereder träets ringa hållfasthet mot skärande krafter, som
verka parallellt med fiberriktningen.
Genom införandet av järndetaljer i fogarna kunna dessas
hållfasthet avsevärt förbättras och även utförandet förenklas. Generellt kan
dock sägas, att för tryckta och böjda element är träets hållfasthet
avgörande, medan fogarna bestämma de krafter, som kunna tillåtas i
dragna element.
Träfogar kunna uppdelas i flera huvudtyper, vilka var och en
användas att förbinda på olika sätt hopstötande virke.
Liggande virkes skarvning.
Rak stöt med hakblad, sned stöt med plattjärn och krampor,
stöt med knagge, fig. 136 a—c, kunna endast upptaga
tryck-krafter och måste understödjas så, att böjkrafter undvikas.
Knag-garna kunna, där så är erforderligt, fasthållas med dymling av hårt
trä eller numera vanligtvis skruv eller spik, vilka sättas växelvis för
att icke spräcka virket. Skola även dragkrafter kunna upptagas,
utformas stöten med knaggar enligt fig. 136 d och e eller med
utanpå-liggande skarvträ. lask, fig. 136 f.
Bladning sker dels med rakt blad antingen med rak eller med
sned hopstötning, fig. 136 g och h, dels med snett blad, fig. 136 i.
Hopfästningen sker med dymling, bult eller spik. Användes bult kan
förbandet upptaga små dragkrafter, men förbandet avses egentligen endast
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
