Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Självkostnadsberäkningar - 67. Omkostnadernas beräkning och fördelning - 68. Förkalkyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Självkostnadsberäkningar
alla produktiva avdelningar. Som lämplig fördelningsgrund kan då
väljas arbetareantalet på resp, avdelning. Om en svarvavdelning har
15 man och totala antalet produktiva arbetare är 150. skall denna av-
1 o
delning belastas med = 10 % av ritkontorets omkostnader.
1 DU
Ovanstående exempel har velat ge en inblick i, hur man undan för
undan överför alla utgifter till de produktiva avdelningarna. Den
»improduktiva» värmecentralen med sina kostnader övergår att
tillsammans med andra utgifter bli en omkostnad för ritkontoret, som i sin
tur blir en av omkostnaderna för en produktiv avdelning. Denna
omväg är nödvändig för omkostnadernas rättvisa fördelning.
När samtliga omkostnader blivit överförda på de produktiva
avdelningarna, återstår att få dem fördelade på de direkta kostnadsbärarna,
d. v. s. de tillverkade produkterna. Här användas huvudsakligen två
system. Det ena består däri, att man under den tidsperiod det gäller,
vanligen ett år, räknar ut det totala antalet arbetstimmar i resp,
avdelning samt dividerar summan av alla omkostnader med detta timantal.
Man får då fram omkostnaden per timme. Därmed är problemet löst.
Ha vi nämligen ett arbete med en använd tid av 13 tim. på en
avdelning, där omkostnaderna äro 5 kr. per tim., erhålles 65 kronor i
omkostnader. Då förut materialkostnad och arbetslön äro kända, få vi
självkostnaden genom att summera dessa tre element.
Ett annat sätt att fördela omkostnaderna för den produktiva
avdelningen på det direkta arbetet är att räkna ut, hur många procent
omkostnaderna för en tidsperiod utgöra av den under motsvarande tid
utbetalda direkta arbetslönen till den produktiva personalen på
avdelningen. Om ett arbete kostat 10 kronor i arbetslön, och
omkostnads-procenten är 300 °/o, erhålles alltså 40 kronor i arbetslön och
omkostnader, vartill man endast har att addera materialkostnaden för att
erhålla självkostnaden.
68. Förkalkyl.
De metoder, som här äro skisserade, möjliggöra alltså både en
beräkning av ett projekterat arbete och en värdering av arbetet, när det
är utfört. Beräkningen av ett planerat arbete kallas förkalkyl och bör
göras för alla inkommande order, innan offert lämnas. För att
belysa tillvägagångssättet härför skola vi ta ett praktiskt exempel.
Order har ingått på en maskindetalj med följande data:
Material: Inköpspris, enligt uppgift från förrådsbokföringen, kr. 13:50.
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
