Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Självkostnadsberäkningar - 67. Omkostnadernas beräkning och fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstadsorganisalion
trollavdelningar, förrådspersonal m. m. Samtliga dessa avdelningar
uppta vardera en viss volym av företagets byggnader, d. v. s. åsamkar
företaget vissa lokalkostnader. Lokalkostnaderna för hela företaget äro
ganska lätta att erhålla ur bokföringen. Man vet. att under ett år en
viss summa åtgått till reparationer och underhåll. Man känner
byggnadernas värde och kan därur beräkna amorterings- och ränteutgifter
o. s. v. Dessa kostnader skola rättvist fördelas på de olika lokaliteterna,
och del sker lämpligen genom att dividera summan av alla
lokalkostnader under ett år med totala antalet m2 golvyta, varvid man alltså
erhåller lokalkostnaden per m2 och år. Varje avdelning får då sin
andel genom att multiplicera den erhållna siffran med det antal
m2 golvyta, som avdelningen i fråga upptar. Varje avdelning blir här
ett kostnadsställe för lokalkostnaderna.
Företaget antages ha en värmecentral. Betraktar man denna som en
avdelning, så har ovan redan visats, hur man kan belasta den med
lokalkostnader. Dessutom tillkomma kostnader för bränsle, löner till
personal, avskrivningar och reparationer på pannorna, diverse
förbrukningsartiklar m. m. Värmecentralen tjänstgör då som
kostnadsställe, på vilket alla dessa utgifter samlas upp. Även dessa kostnader
skola sedan fördelas på de olika avdelningarna, och det lämpligaste
fördelningssättet är att i analogi med lokalkostnaderna räkna ut
värmekostnaden per m2 golvyta, även om det kanske varit mera exakt att
fördela efter volym. Man finner alltså, att värmecentralen med sina
omkostnader övergår att själv bli en omkostnad på de övriga avdelningarna.
På liknande sätt påföras de olika avdelningarna undan för undan
alla de utgifter, som företaget har, och det väsentliga därvidlag är, att
man finner den rätta fördelningsgrunden. Praktiskt löses det så, att
varje avdelning har ett nummer och varje kostnadsslag ett konto. Om
exempelvis en kontorsavdelning köper ett skrivbord, rekvireras detta
på avdelningens nummer och ett bestämt konto (exempelvis för kon
torsinventarier). Man är emellertid ej hjälpt med att ha samtliga
kostnader fördelade och bokförda på resp, avdelningar. De måste på ett
eller annat sätt hänföras till själva det produktiva arbetet. Kostnaderna
måste med andra ord till sist fördelas på enbart de produktiva
avdelningarna och även här är problemet att finna den rätta
fördelningsgrunden.
Som exempel för att belysa detta kan väljas en administrativ
avdelning, nämligen ritkontoret. Denna avdelning har diverse omkostnader,
såsom tjänstemannalöner, lokal- och värmekostnader,
inredningskost-nader, förbrukningsartiklar m. m. Dessa kostnader skola fördelas på
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
