Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Arbetare, förmän, verkmästare, kontorspersonal - 70. Arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetare, förmän, verkmästare,
kontorspersonal
70. Arbetare.
För att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och ovan angivna
grupper av anställda finnas numera dels lagar, dels mellan parterna
ingångna avtal. Beträffande arbetare finnes lagen om kollektivavtal
och om arbetsdomstol daterad 22 juni 1938. Före denna tidpunkt
fanns dock kollektivavtal mellan Sveriges verkstadsförening och de
arbetare, som tillhörde de företag, som voro anslutna till nämnda
förening. Det första kollektivavtalet ingicks nämligen redan i
november 1905. Sedan dess räknar man vissa avtalsperioder, var och en
inrymmande sina frågor, som behandlats och lösts. De första
avtalsperioderna voro sålunda 1905—1908 och 1909—1913. 1909
inträffade ju den s. k. storstrejken, som givetvis satte spår efter sig i
förhandlingarna. Den tredje avtalsperioden omfattade åren 1914 —
1918. Här satte ju det stora världskriget delvis sin prägel på
förhandlingarna, enär stigande levnadskostnader och i följd därav
dyr-tidstillägg m. fl. spörsmål måste upptagas till behandling och
regleras. Den fjärde avtalsperioden omfattade åren 1919—1921. I detta
avtal bestämdes bl. a. veckoarbetstiden till 52 timmar, under det att
föregående avtal bestämt den till högst 57 timmar. I denna period
diskuterades även kompensation för arbetstidsförkortningen. Den nya
lagen om 8 timmars arbetsdag trädde i kraft den 1 januari 1920.
Arbetarna begärde full kompensation för arbetstidsförkortningen.
Arbetsgivareparten ville ej gå med härpå utan ansåg alt ökad
produktion, d. v. s. i många fall förbättrad arbetstakt, skulle giva
ersättning i ekonomiskt avseende. Så småningom medgavs dock full
kompensation vid tidlönsarbete liksom också ifråga om sådant arbete,
som ej genom ökad arbetsintensitet kunde giva inkomstökning. Detta
gällde vid exempelvis automatiska maskiner, där arbetaren ej hade
möjlighet att öka arbetstakten, enär maskinen helt bestämde takten.
Efter 1921 följde en s. k. avtalslös period f. o. m. 1/1 1922 t. o. m.
10/3 1923. Under denna tid rådde depression och andra svårigheter,
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
