Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - 70. Arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstadsorganisation
och företagen måste för att göras konkurrensdugliga beredas
lättnader i lönefrågorna. Efter långvariga förhandlingar enades
parterna den 10 mars 1923 om ett nytt avtal med vissa slutliga
lönejusteringar. Sedan denna tidpunkt har avtal funnits, även om
detsamma vid flera tillfällen blivit uppsagt och fått vidkännas
förändringar. Det skulle här föra alldeles för långt att närmare redogöra
för avtalsändringama under dessa år efter 1923 och hänvisas därför
intresserade till en bok av Georg Styrman: Verkstadsföreningen.
Behandling av tvister mellan arbetsgivare och arbetare.
Det må dock vara berättigat att i några huvuddrag ingå på nu
gällande verkstadsavtal. Först och främst skall då framhållas
vikten av att avtalet under avtalstiden skänker arbetsfred. Under förut
beskrivna perioder var det ingenting ovanligt, att arbetarna trots
gällande avtal strejkade. Nu föreskriver avtalet, att eventuella tvister,
som uppstå på en verkstad, ansluten till Sveriges Verkstadsförening,
skola med allvarliga försök söka biläggas av de lokala parterna själva.
Kan efter dylika förhandlingar överenskommelse ej träffas inom 14
dagar, äger den part som så önskar att genom sin
huvudorganisation till motparten inom ytterligare 8 dagar göra skriftlig anmälan
åtföljd av fullständiga uppgifter angående konflikten samt om det
resultat, vartill lokala förhandlingarna lett. Därefter kunna s. k.
centrala förhandlingar följa mellan huvudorganisationerna. Skulle ej
heller nu enighet kunna vinnas, stadgar avtalet, att tvisten ej bör
hänskjutas till arbetsdomstolen, förrän den varit hänskjuten till en
s. k. yrkesnämnd, som utses av parterna. Medlemmarna av
yrkes-nämnden skola äga god kännedom i inom metallindustrien
förekommande yrkesarbeten. Yrkesnämnden, som består av fyra ledamöter,
skall dessutom utse en opartisk ordförande. Se även art. 76.
Minimilöner.
Minimilönerna till arbetare ha sedan många år tillbaka
diskuterats vid alla avtalsförhandlingar, och diskussionen har då först gällt
att fastställa efter vilka grunder minimilönen skall utgå, d. v. s. om
den skall bestämmas enbart efter ålder och anställningstid eller om
den skali bestämmas efter skicklighet eller efter bådadera. Det är
ju ej säkert, att en person, som uppnått t. ex. 21 års ålder och varit
4 år i yrket, därför är yrkesarbetare och kan göra anspråk på viss
minimilön. Det nuvarande verkstadsavtalet har, efter grunder som
framgår av tabellen, angivit minimilönen för följande 8 grupper:
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
