Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstädernas luftskydd, av Ivar Lundbäck - 92. Orienteringsförsvårande åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstädernas luftskydd
utföras å bestämda tider och kontrolleras av härtill utsedd, för
åtgärden ifråga särskilt ansvarig person.
Mörkläggningen har givetvis sin betydelse begränsad till natten.
Därest man önskar hindra fiendens orientering på dagen, måste man
tillgripa andra medel. Ett sådant medel är dimbildningen. Konstgjord
dimma kan framställas på flera sätt; ett sätt är att använda sig
även syra (»dimsyra»), vilken i fin stråle spritsas emot vatten. Man kan
även använda sig av fosforföreningar. Dimbildningen finner stor
användning i det militära; särskilt vid marina manövrer har den visat
god effekt, kanske mest därför att det här är lättare att med »mobila»
aggregat åstadkomma ridåer och helt belagda fält. Då det gäller
industriföretag eller samhällen blir frågan svårare att lösa, ty en
effektiv dimbildning kräver i så fall en mycket stor materialinsats, både
med rörliga och fasta dimbildningsaggregat. Detta är i sig självt
dyrbart, och härtill kommer, att dimbildningen förlorar sin betydelse, om
icke särskilt gynnsamma meteorologiska betingelser äro för handen.
Ty om det blåser för hårt, blåser dimman genast bort, och om det
inte blåser alls, ligger den som ett litet inbjudningskort i den
omgivande naturen.
Under förra världskriget hörde man ofta talas om begreppet
camou-flage. I det svenska luftskyddet användes uttrycket maskering i
samma mening. Här gäller det att med bemålning, uppsättning av
attrapper, plantering av växter eller andra åtgärder söka få objektet att så
sammansmälta med omgivningen, att upptäckt, om icke förhindras,
så i varje fall försvåras. Det är visserligen lättare att maskera ett
föremål vintertid, då färgen endast behöver vara matt vit, men i
gengäld blir slagskuggan i soligt väder skarp och synlig. Sommartid
använder man sig av grå, bruna, gröna och svarta färger. Medelst
hönsnät med granruskor eller s. k. maskeringsmattor kan man ytterligare
förbättra resultatet. Maskering är dock en mycket svår sak att
genomföra, varför det måste varnas för dilletantmässiga försök i genren.
Vid järnvägsresor i vårt land kan man stundom få se mycket
avskräckande försök i den vägen. Luftskyddsinspektionen har utgivit
en broschyr i ämnet, till vilken den intresserade hänvisas. För
arbetets utförande bör en expert anlitas, och maskeringen göres först
på en modell. Utförandet i verkligheten får anstå till dess läget så
kräver, ty endast härigenom blir maskeringen effektiv. En i fredstid
utförd maskering blir av fienden känd och förfelar då sin verkan.
Till sist må nämnas, att fransmännen redan under förra
världskriget utförde s. k. skenanläggningar i avsikt att vilseleda fientliga
flygare. Härvid mörkläde man anläggningen eller samhället mycket
305
20 — Verkstadsboken III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
