Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstädernas luftskydd, av Ivar Lundbäck - 93. Flyglarm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verkstädernas luftskydd
aiiledde ett flera timmar långt stopp på samtliga industrier inom ett
ganska stort område. Numera ges där aldrig flyglarm för ett enda
plan; i varje fall vore det otänkbart med ett så långt driftsavbrott. Från
Finland veta vi, att i januari månad 1940 på en viss ort vart tredje
flyglarm åtföljdes av ett bombanfall. Denna frekvens var osedvanligt
hög, ty på en annan ort var förhållandet 1:11. I en av floddalarna
var frekvensen ännu lägre, nämligen 1: 19.
Dessa siffror äro av mycket stort intresse för industrimännen. Han
har att upprätthålla driften i största möjliga utsträckning. Detta är
omöjligt vid en sådan låg anfallsfrekvens, om icke åtgärder vidtagas
för att industriföretaget skall kunna köra under larm, till dess att
rimlig anledning att befara anfall mot just ifrågavarande företag är för
handen. Detta förutsätter ett dubbelt (s. k. differentierat) larmsystem.
Ett sådant larmsystem är även infört i Sverige; det senare larmet
benämnes »anfallslarm».
För verkstädernas del kommer detta att bli av utomordentligt stor
betydelse. Det är icke fråga om annat, än att det särskilt vid sådana
verkstäder, som arbeta med krigsleveranser, blir åläggande att köra
in i det allra sista. Man måste i så fall se till, att utrymningsvägarna
äro väl ordnade och att skyddsrummen icke ligga för långt borta. Det
sistnämnda är tyvärr ej sällan fallet. Det kan i sådana fall bli fråga
om nödvändigheten av att bygga nya skyddsrum; detta blir en följd
av den korta tid, som står till buds för utrymningen. Skyddsrummen
måste i sådana fall ligga alldeles intill arbetsplatserna.
Driftsstoppet i verkstäderna.
Eftersom allt måste gå ut på att hålla produktionen uppe under
krig, är det nödvändigt, att varje stopp sker så rationellt som möjligt.
Detta innebär, att stoppet skall företagas på samma sätt, som det
gö-res på lördagsmiddagen, endast mycket snabbare. Man gör detta
därför att man efter »faran över» skall kunna komma i gång så snabbt
som möjligt. Vid stoppet har man att iakttaga vissa saker. Sålunda
måste arbetarnas uppmärksamhet fästas på önskvärdheten av att s. k.
»utskott» undvikes; utskott är annars lätt att åstadkomma just vid
sådana tillfällen, då arbetarens uppmärksamhet är litet skingrad, hans
nerver eventuellt i olag o. s. v. Vidare föreligger anledning mana till
renlighet och snygghet på arbetsplatsen. Dels underlättar detta i icke
ringa mån igångsättningen efter ett larm utan anfall, dels är
osnygghet en stor fiende till brandskyddet. Många äro de eldsvådor, som
förorsakats av oljedränkta trasselsuddar.
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
