Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadsmaterial - 103. Allmänna egenskaper och provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industribyggnader
Med porositet eller hålrumsprocent förstås porvolymen i procent av
totala volymen, med materialtäthet den täta volymen i procent av den
totala. Poröst kallas ett material med mer än 40 °/o porositet, högporöst
då porositeten överstiger 55 %.
Väderbeständighet.
Med väderbeständighet menas förmågan att motstå klimatiska
påverkningar i form av temperaturväxlingar och kemiska påverkningar.
Av särskild vikt i vårt klimat är frostbeständigheten. Bristande
frostbeständighet medför materialets gradvisa söndersprängning genom
frysning av uppsuget vatten. Frostbeständigheten är beroende av den
uppsugna vattenvolymens förhållande till porvolymen. Provning av ett
materials frostbeständighet sker genom vattenlagrade provers
upprepade frysning och upplining, vanligen 25 gånger.
Vattentäthet.
Vattentätheten, som framförallt har betydelse för
taktäckningsmate-rial och betong i vissa konstruktioner, kan undersökas på ett flertal
sätt, som dock här förbigås.
Eldbeständighet.
Ett material kan skadas av eld genom förbränning, smältning,
kemisk omvandling eller genom alt det vattenbesprutas i upphettat
tillstånd. Det föreligger ingen bestämd indelning med hänsyn till
eldbeständigheten, men man talar om eldsäkert och eldfast material, som
tåla resp. +1 300 och +1 600°C; vidare om svårantändligt, brännbart,
lättantändligt och självantändligt material. För
byggnadskonstruk-tioner däremot finnes en indelning ur brandsäkerhetssynpunkt i 4
klasser, vilken grundar sig på provningar utförda vid Statens
Provnings-anstalt (se litteraturförteckningen sid. 398).
Värmeisoleringsförmåga.
Ett materials egenskaper ur värmeisoleringssynpunkt angivas av
värmeledningstalet, 2. En konstruktions egenskaper angivas genom
värmegenomgångstalet, k, och värmemotståndstalet, m. Enheterna
av-kcal .
se—9..—ött och deras inbördes relation framgar av följande:
m tim C
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
