Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadsmaterial - 103. Allmänna egenskaper och provning - 104. Naturliga stenmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsmaterial
, 1
k = —; m = mL + nu
iv
mr=.- o. s. v.
nu, m2 ..............= de olika i väggen ingående materialens värme-
motståndstal
= summan av motståndstalen i övergångarna mellan
väggytorna och omgivande luft, vanligen 0,20
d = materialtjockleken.
Allmänt gäller, att värmeisoleringsförmågan växer med materialets
porositet. Ökad fuktighetshalt verkar nedsättande på
värmeisoleringsförmågan.
Ljudisoleringsförmåga.
Liksom värmeisoleringen är även ljudisoleringen framförallt
beroende av konstruktionernas utförande. Här må endast framhållas, att
ljudisoleringsförmågan ökar med ökad vikt hos materialet. För stötljud
inverkar dessutom samtidig användning av mjukt materialskikt
gynnsamt.
Hållfasthet och hårdhet.
Dessa förutsättas vara för läsaren kända begrepp.
Motståndsförmåga mot avnötning.
Denna kan provas genom placering av ett belastat materialprov på
en roterande järnskiva. Efter vissa varv påströs smärgelpulver.
Avnötningen angives i cm3. Någon fullt adekvat provningsmetod finnes ej.
Motståndsförmåga mot kemisk påverkan.
Denna är av intresse framförallt för fasad- och takmaterial, vilka
kunna påverkas av vatten och gaser, som innehålla frätande ämnen.
Även vanligt vatten kan utlösa kalk ur betong. Cementgolv i mejerier
angripas av mjölksyror Inom cellulosaindustrien måste till kokare och
behållare begagnas syrafast tegel och bruk.
104. Naturliga stenmaterial.
Naturlig byggnadssten finnes i vårt land i riklig mängd. Bland
bergarter lämpade även för andra ändamål än skulptural utsmyckning
märkas granit, gnejs, glimmerskiffer, lerskiffer och kalksten.
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
