Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadens uppförande - 116. Grundläggning - 117. Bärande stomme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadens uppförande
moment fordrar endast tämligen gles avstyvning. De i vårt land oftast
använda profilerna visas å fig. 200. De äro fullt täta mot
sandgenom-rinning och praktiskt taget vattentäta. Användningen har dock hittills
ej varit så stor, att denna vara föres i lager, men i brådskande fall
kan man tillgripa normala balkprofiler, vanligen I NP 12—16 med eller
utan tätande styrlister av små U-järn. Sidostyvheten är dock härvid
ganska ringa och de enskilda balkarna styra icke varandra inbördes.
117. Bärande stomme.
Byggnader helt av trä användas numera sällan som
industribyggnader i egentlig mening på grund av deras eldfarlighet samt deras
oförmåga att uppfylla moderna krav på stabilitet, säkerhet,
ljusförhållanden o. s. v. Som magasin, skjul etc. förekomma de dock fortfarande,
företrädesvis på grund av ringa anläggningskostnad och kort
byggnadstid. Inom vissa kemiska industrier uppstå ångor, som verka
frätande på järn och betong, varför trä där är ett självskrivet material.
I större byggnader användes stundom trä som bärande element i form
av fackverk eller massiv konstruktion. I det senare fallet är det
sammanfogat antingen genom limning, bultning eller spikning: eventuellt
kombineras flera sammanfogningsmetoder. Trä kan för sådana
ändamål väl försvara sin plats i tider med höga järnpriser och även annars,
om det gäller byggnader av tillfällig art. Även ur
brandsäkerhetssynpunkt står sig en massiv träkonstruktion paradoxalt nog gott i
jämförelse med oskyddad järnkonstruktion, som snart deformeras av
värmen och störtar in, dragande andra byggnadsdelar med sig i fallet.
Genom kombination med brandsäkert material kunna måhända
bärande träkonstruktioner vinna ytterligare terräng. På senare tid har
exempelvis yttertak utförts med bärande armerade siporexplattor på
träbalkar av HB-typ, en konstruktion som fyller höga anspråk på
brandsäkerhet.
De fria spännvidder, som kunna uppnås med träkonstruktioner, röra
sig vid balkar och ramar om c:a 40 m, vid bågar om c:a 60 m. Nedan
återgives ett par exempel från utförda byggnader.
Byggnader med bärande delar av järn, utförda i fackverks- eller
massivkonstruktion, ha fördelen av stor anpassningsförmåga, relativt
ringa tyngd och kort byggnadstid samt medgiva de största
ifrågakom-mande spännvidder. Nackdelar äro stora underhållskostnader samt
den mindre goda brandsäkerheten. Denna kan förbättras genom hela
konstruktionens ingjutning i betong, varigenom dock fördelarna med
delta byggnadssätt till stor del försvinna.
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
