Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppvärmning och ventilation, av Tage Sundstedt - Värmebehov - 130. Allmänna synpunkter beträffande värmeledningar - 131. Värmebehovens beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppvärmning och ventilation
de, är emellertid ett synnerligen tidsödande och besvärligt arbete, där
det över huvud låter sig göras.
För att arbeta med god ekonomi måste därför en
värmelednings-anläggning noga beräknas, och den kostnad och det arbete, som
nedlägges för en dylik beräkning, betalar sig många gånger om genom
anläggningens bättre funktion och verkningsgrad.
Grundläggande för konstruktionens utförande är fastställandet av
erforderligt värmebehov för vart och ett av de olika rummen, som
skola uppvärmas. Sådan beräkning av rummens värmebehov
benämnes transmissionsberäkning.
131. Värmebehovens beräkning.
Överallt där en kropp, fast, flytande eller gasformig, har högre
temperatur än omgivande kroppar, överföres värme från den förra
till de senare. Överföringen sker genom ledning, strålning och
konvektion. Storleken av den värmemängd, som på detta sätt bortledes
från ett uppvärmt rum genom begränsningsytorna, d. v. s. väggar,
fönster, golv, tak, beräknas efter formeln
W = Fk(t—to) ..................... (1)
varvid IV —■ värmemängden i kcal/tim.
F — begränsningsytornas storlek i m2
k ~ transmissionskoefficienten
r — innertemperatur i 3C
to = yttertemperatur i C.
Av de i denna formel ingående storheterna erhålles F genom
uppmätning, varvid är att märka, att varje begränsningsyta med olika
värden på k och på t—to uppmätes var för sig.
Transmissionskoefficienten k, även benämnd
värmegenomgångstalet, representerar det antal kcal, som per timme vid 1 C
temperaturdifferens passerar genom 1 m2 av begränsningsväggen mellan
varmt och kallt utrymme. Värdet på k för en viss given vägg är ej
konstant utan varierar med temperaturen, väggens fuktighetshalt,
vindförhållanden m. m. Transmissionsberäkningen avser emellertid
att fastställa ungefärliga maximala värmebehovet för såväl de skilda
lokalerna som för byggnaden i sin helhet, varför Å-värdet beräknas
för den lägsta yttertemperaturen och i övrigt normala förhållanden
och därför här betraktas som en konstant för varje given
väggkonstruktion.
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
