Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska anläggningar - Anläggningsteknik, av Fritz Jacobsson - 175. Elektriska motorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriska anläggningar
Tabell 103. Verkningsgrad [g] och cos 9? vid fullast för 50-periodiga
normala, kortslutna trefasmotorer (ungefärliga siffror).
1 hk 5 hk 10 hk 20 hk 30 hk 40 hk 50 hk 70 hk 100 hk
7? 0,7 8 0,8 5 3000 varv/minut (r/m) synkront varvtal. 0,86 i 0,87 | 0,89 | 0,90 0,91 0,915 0,92
COS Cp 0,8 7 0,8 9 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,91
1 0,7 6 0,8 3 0,8 5 1500 (r/m). 0,8 7 | 0,8 9 0,90 0,90 0,91 0,915
COS qP 0,7 2 0,8 4 0,86 0,8 8 0,8 9 0,8 9 0,8 9 0,8 9 0,90
V 0,7 2 0,7 9 0,8 3 1000 (r/m). 0,87 | 0,88 0,8 9 0,90 0,91 0,915
COS (f 0,7 0 0,7 9 0,8 2 0,87 0,8 7 0,88 0,89 0,8 9 0,8 9
V 0,71 0,7 9 0,8 2 750 (r/m). 0,87 | 0,88 0,89 0,90 0,91 0,91
cos qo 0,6 6 0,7 4 0,7 8 0,81 0,8 3 0,84 0,8 6 0,8 7 0,8 8
isolerade lindningar, vilka äro anslutna till tre släpringar. För att
ström skall uppkomma i rotorlindningen erfordras dels att
statorlind-ningen är ansluten till nätet, dels att de på släpringarna släpande
borstarna inbördes förbindas. Vid start slutes rotorns strömkrets
medelst ett startmotstånd, som successivt minskas, tills det blir helt
kortslutet. Därefter inlägges vanligen en särskild kortslutnings- och
borst-upplyftningsanordning, som kortsluter lindningarna och lyfter upp
borstarna.
Den släpringade trefasmotorn har synnerligen goda
startegenskaper och kan även vid start utveckla normalt vridmoment vid normal
strömstyrka. Den kan dessutom vid start utveckla motorns maximala
vridmoment (2 å 3 gånger det normala) men fordrar därvid ökad ström
i proportion till vridmomentet.
Statorlindningarna på trefasmotorer äro så anordnade, att de genom
en enkel omkoppling på anslutningsplinten kunna förbindas med
varandra på två olika sätt. I det ena fallet bli motorns tre faslindningar
kopplade enl. fig. 442 A, — stjärn- eller Y-koppling. I det andra
fallet blir kopplingen enligt fig. 442 B — triangel- eller deltakoppling
(△-koppling). Samma motor kan därigenom användas för två olika
nätspänningar: E volt vid △-koppling eller V3 • E volt vid Y-koppling.
De vanligast förekommande motorerna äro omkopplingsbara för något
av följande spänningspar: 190/110 eller 380/220 volt. I vissa fall
fordra elverken att en motor, som anslutes till ett nuvarande nät
med t. ex. 220 volt spänning, skall vara lindad för 380/220 volt.
Därigenom kan samma motor användas om nätspänningen senare ökas
600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
