Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska anläggningar - Anläggningsteknik, av Fritz Jacobsson - 175. Elektriska motorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anläggningsteknik
Fältet matas medelst likström från en särskild, oftast påbyggd
matarmaskin. Synkrona motorer kunna icke startas med
belastning. Start vid tomgång kan däremot ofta ske, om motorerna
anordnas på lämpligt sätt. Större synkronmotorer startas ofta
medelst särskild startmotor (asynkronmotor).
3. Autosynkrona motorer äro en kombination av asynkron- och
synkronmotorer. Autosynkronmotorn är byggd som en
asynkronmotor och startas på samma sätt. Den är emellertid försedd med
en speciell matarmaskin för låg spänning, medelst vilken likström
matas in i rotorlindningen, varvid rotorn går in i synkronism och
maskinen fungerar som synkronmotor.
4. Kommutatormotorer. Kommutatormotorer finnas av flera slag.
Den vanligaste trefasiga kommutatormotorn har reglerbart varvtal.
Regleringen sker genom förflyttning av borstbryggan, varvid
förlustlös varvtalsreglering inom vida gränser kan erhållas.
Kommu-tatormotorerna ha goda startegenskaper. De äro emellertid avsevärt
dyrare än asynkronmotorer och ha sämre verkningsgrad.
I flertalet fall använder man såväl inom verkstäder som
annorstädes asynkrona trefasmotorer.
Den billigaste, enklaste och driftsäkraste motor, som över huvud
taget finnes, är den kortslutna asynkronmotorn. Ända till på senare
år har användningen av kortslutna trefasmotorer försvårats genom
den tämligen höga startströmmen och det relativt låga startmomentet.
Elverken ha därför tidigare endast tillåtit, att små, kortslutna motorer
fingo anslutas till näten.
Förhållandena ha emellertid under de senare åren radikalt
ändrats. Dels ha nämligen ledningsnäten förstärkts och blivit mindre
känsliga för strömstötar, dels har en konstruktionsändring hos de
kortslutna trefasmotorerna blivit mera allmänt genomförd. Man har
nämligen genom s. k. dubbelspårlindade rotorer och
strömförträngnings-rotorer lyckats minska startströmmen och öka startmomentet, så att
de kortslutna motorerna numera kunna givas praktiskt taget de
start-egenskaper, som erfordras för varje särskilt fall. Man kan sålunda
numera i det stora flertalet fall använda kortslutna trefasmotorer.
Motorleverantören bör dock i varje särskilt fall erhålla närmare
upplysningar om den maskin, som skall drivas av motorn, så att
startegenskaperna kunna avpassas på lämpligt sätt.
För stora effektei; samt för arbetsmaskiner, som måste startas mjukt
och långsamt, äro dock fortfarande släpringade trefasmotorer att
föredraga.
Den släpringade trefasmotorn karakteriseras därav, att rotorn har
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
