- Project Runeberg -  En verldsomsegling skildrad i bref / 3. Australien, Kina, Ostindien och Cap /
147

(1853-1854) [MARC] Author: Nils Johan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KINA. 147
ac
Man
Ty gräsligare löpningar, mera gälla diskantljud,
djerfvare tonfall har jag aldrig ens drömt om.
bjöd oss té, frukter och sötsaker, mottog villigt våra
cigarrer och Norléns punsch, och syntes emot för-
väntan alldeles icke obelåten med den främmande
visiten. Vi i vår ordning slukade alla de nya in-
trycken med begärlighet, och hvad mig beträffar skola
de i sanning ej så lätt gå ur mitt minne.
Det är i sanning otroligt, huru väl kineserna
förstå att anskaffa sig de mest raffinerade njutningar
och huru lidelsefullt de jaga efter dem. De dyrba-
raste möbler, de utsöktaste läckerheter (nb. i deras
smak) , de skönaste qvinnor, för dessa offra de allt,
och man studsar tillbaka och häpnar vid berättel-
serna om de orgier, i hvilka de dränka sig, när kas-
san tillåter det. Och detta är ej frukten af moderna
tiders förfining, ej alstren af en långsamt utvecklad
yppighet. Från urminnes tider hafva de sybaritiskt
frossat uti välluster, mot hvilka allt hvad vi annars
hafva oss bekant är barnlek och joller.
Under upptäcktsresorna bland »
>Charming» före-
gående aftonen hade vi i en flowerboat påträffat ett
brölloppssällskap, der för qvällen blott de manliga
gästerna med brudgummen, som ännu aldrig sett sin
tillkommande hustru, förnöjde sig med dryckjom
och samma infernaliska musik, som i kinesernas öron
måste låta som ljudet af englaharpor, men i mina
ännu skräner som gnisslet af djeflar. Vi inbjödos
åter påföljande qvällen, och försummade ej att hafva
den äran. Nu var bruden tillstädes, men hon var
så blyg, att hon oaktadt sina väninnors uppmuntrin-
gar hela qvällen betäckte sitt ansigte med ett rödt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 21:48:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsom/3/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free