- Project Runeberg -  En färd genom verldsrymden /
85

(1879) [MARC] Author: Hjalmar Strömer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det bör här ej lemnas oanmärkt, att en del stjernor synas
förändrat sin färg från en mörkare till en ljusare. Sålunda
lyser Capella för närvarande med gulblått sken, under det
hon fordom hade ett rödt sådant. Sirius, hvars glans för
närvarande är bländande hvit, omtalas af Ptolemaios som
röd; hos Horatius heter hon »rubra» och Cicero kallar henne
»rutilus», hvaraf synes framgå att Ptolemaios’ uppgift, trots
framkastade tvifvel, är riktig*). En liknande färgförändring
har anmärkts äfven hos flere stjernor. Spektroskopiska
undersökningar skola möjligen i en framtid förklara dessa
företeelser, som för närvarande i stort sedt äro oss så godt
som förborgade.

Det intryck af fullkomlig oföränderlighet, som en ytlig
betraktelse af stjernhimmelen ingifver, är ingen ting
mindre än sannt. Sedan stjernkartor och kataloger af större
noggranhet började upprättas, har man nämligen genom att
jemföra himmelens utseende på vidt skilda tider kunnat
förvissa sig om, att stjernorna äro stadda i vexlingar och
rörelser af mångfaldigaste slag. Sålunda undergå en del
periodiska förändringar, andra åter jemt fortgående sådana.
Mira (o) i Hvalfisken lyser i fjorton dagar som en stjerna
af 2:dra—4:de storleken, aftager derefter i ljusstyrka, tills hon
blir af 8:de—9:de storleken (således teleskopisk), börjar åter
igen höja sin glans, hvilket fortgår till dess maximistadiet
(2:dra—4:de storleken) upphunnits. Efter 14 dagar börjar åter
samma vexling. Hela perioden uppgår till 332 dagar,
hvarunder stjernans ljus enligt Secchis undersökningar företer
ett spektrum af högst egendomliga vexlingar.

fi i Perseus synes i 2:e dagar och 132/3 timmar likaledes
af 2:dra storleken, men verkställer derefter så hastigt sin
deklination, att hon efter 3]/2 timmar är endast af 4:de
storleken, på hvilket stadium hon förblifver 5—6 minuter,
tilltager derefter i ljusstyrka, tills hon efter ytterligare 3 1/2
timmar åter uppnått sitt maximum, står så qvar 2:ne dagar
och 132/3 timmar för att sedan börja på samma sätt. Hela

*) Uppgiften styrkes äfven af Seneca såsom af följande ord synes: Nec
mirum est, si terrse omnis generis et varia evaporatio est: quum m coelo
qvoqve non unus appareat color rerum, sed acrior sit Caniculre rubor,
Martis remissior, Jovis nullus, in lucern ptiram nitore perducto (Nat.
Qvse-stion. Lib. I, c. 1, n. 6).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldsrym/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free