Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkt. Olik vår jord deri att dess axel lutar 53° 12’ mot
banplanet — hvarigenom de heta och de kalla zonerna
omedelbart öfvergå i hvar andra — är hon åter henne
mycket lik med afseende på storlek, massa, åtskilliga
meteorologiska förhållanden m. m. Venus är liksom andra oss
bekanta planeter omgifven af en atmosfer och ofta inhöljd i
täta molnmassor (fig. 37), som dock mycket fort kunna
försvinna, tydligen genom att nedfalla som regn eller snö. I
följd af axelns starka lutning — solstrålarna falla nästan
Fig. 36. Saturnus.
lodrätt mot polen — försmälter under sommaren troligen all
polar-is, hvilket utan tvifvel bidrager att rikligt vattna
polarländernas trakter. Dessutom synes i allmänhet en ymnig
nederbörd tillhöra sommaren, en följd tydligen af dagens
ansenliga hetta (dagens värme är mer än dubbelt mot på jorden, men
nattens köld i det närmaste den samma). I öfrigt har Venus
haf och land, berg och dalar; dygnets längd är ungefär det
samma som på jorden och året är 224 dagar. Något hinder för
lifvets existens på dess yta förefinnes icke, fysikaliskt sedt, om
än vilkoren derför icke synas oss lika gynnsamma som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
