Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
matematiska insigter, än de (att döma bland annat af
berättelsen om huru konung Am asis ansåg som ett underbart
snilleverk, när Thales beräknade pyramidernas höjd efter
skuggans längd) synas hafva varit i besittning af. För öfrigt är
pyramidens egen hieroglyfhistoria vida mer jordsmygande än
den skotske professorns fantasi, hvilken af den fortsatta
forskningen svårligen lär hafva att i förevarande fall
påräkna något vitsord.
Betydelselösa i astronomiens historia äro väl ej heller
fenicierna. De vidsträckta sjöresorna böra hos detta
uppfinningsrika och praktiska folk lätt hafva kunnat väcka
tanken på jordens runda form; och hos Strabo heter det om
sidonerna, »att de voro kända som flitiga forskare i
astronomien och aritmetiken och att de häri utgingo från konsten
att räkna, ty begge delarna voro nödvändiga för sjöfarten».
Af samma ålder men af större betydenhet än den
egyptiska himmelskunskapen, torde man kunna anse den
assyrisk-babyloniska, hvaraf ännu i dag så många betydelsefulla spår
finnas. Det kaldeiska låglandet, utan berg och höjder, var
med sin vida horisont särdeles egnadt för astronomiska
observationer. Djup och klar hvälfde sig stjernhimmelen öfver
den oerhörda slätten, der vaktande herdar om natten höllo
vård om sina hjordar. I denna sublima ensamhet, hvad
var väl naturligare, än att tanken gerna dvaldes der uppe.
Då nattens slöja döljer den omgifvande naturen, fördjupar
sig blicken i altets fjerran regioner, dit dagens ljus hindrar
honom att se. Kaldeernas såväl sysselsättning som
hemlandsnatur voro sålunda lämpade att underhålla lusten för
astronomiska iakttagelser, och enligt Kallisthenes’ och
Forfyrius’ berättelser sträcka sig deras observationer till 1,903
före Alexanders intåg i Babylon, d. v. s. till år 2,230 f. Kr.
Älmagest*) förlägger dock inga observationer längre tillbaka
än till år 721 f. Kr., hvarmed dock torde menas sådana, som
befunnits vara användbara för vetenskapliga syften.
Säkert är emellertid, att observationer af ifrågavarande slag
nödvändigt måste hafva fortgått oerhördt länge för att kunna
leda till sådana resultat som de faktiskt gjorde.
*) Gammal astronomisk urkund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
