Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den urgamla myten om »Babels torn» torde möjligen
ock vara att hänföra till något företag i astronomiskt
ändamål. Likaledes är äfven den gåtfulla Birs-Nimruds
(Bor-sippas) ruinen, hvilken länge ansetts för återstoden af det
olycksbringande tornet, resten af ett slags
observatorium. Bygnaden har, efter hvad en funnen inskrift visar,
varit sju våningar hög och helgad åt de sju planeterna
(hvartill då äfven solen och månen räknats) såsom »de sju
jordlysames hus». Hvarje våning eller afsats har haft
samma färg som den planet, åt hvilken den varit invigd. Den
nedersta våningen har tillhört Saturnus och varit gråsvart,
den andra Jupiter och varit orangefärgad, och den tredje,
af rödt tegel, har troligen tillhört Mars. Solens våning,
den fjerde i ordningen, antages en gång varit beklädd med
guldplåtar. Femte, sjette och sjunde afsatserna hafva väl varit
helgade åt Venus, Merkurius och månen, och varit: hvitgul,
blå och silfverhvit. Tornet hade funnits sedan uräldsta tider
och restaurerades på ett storartadt sätt af Nebukadnesar.
Vi skulle säkerligen misstaga oss mycket, om vi antoge,
att en så praktfull bygnad ej skulle tjent astronomiska
syften i förening med sitt rent religiösa ändamål.
Hvad man med säkerhet vet om kaldéerna, är bland
annat, att de kunde förutsäga förmörkelser, sannolikt dock blott
på empirisk väg, och Ideler antager, att den genom
Ptolemaios erhållna beräkningen af månförmörkelsen af år 721 f.
Kr., och hvilken på några minuter när är riktig, helt och
hållet grundar sig på deras iakttagelser. Vidare beräknade
de den mellersta synodiska månaden med blott 14":s och den
periodiska med endast l":s felaktighet. Arets ungefärliga längd
synes likaledes varit bekant, åtminstone tyda flera
omständigheter derpå, t. ex. deras delning af cirkelbågen i 360 grader
(=12x30), hvilken delning, likaväl som dygnets indelning i
12 timmar, timmarnas ytterligare delning i 60 minuter och
minuternas i 60 sekunder, är ett kaldeiskt verk. Slutligen
torde stjernornas första indelning i konstellationer,
djurkretsens tolfdelning och veckans sjudelning äfven vara ett
babyloniskt arf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
