Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onödig hypotes, tog ut steget och lät sina omutliga siffror
visa, att urverket en gång för alla är uppdraget och. att
sådant icke vidare är af nöden. I forskningens kedja har
länk fogats vid länk, och ej ens de störste mästarna hafva
gjort något allt igenom absolut nytt, utan de hafva
upptagit och rensat från misstag sina föregångares arbeten
och till de sofrade sanningarna lagt nya rön och
iakttagelser. Intet bevisar bättre denna sanning än en blick på
astronomiens utveckling. Hvarje upptäckt, den allra största
inberäknad, har varit en mogen frukt, som i följd deraf
fallit från kunskapens träd; men sådana fynd hittas endast
af den nitiske och vaksamme arbetaren i sanningens
vingård, och då menniskor af sådant slag äro ytterst sällsynta,
blir det alltid sannt, att »hvart sekel har blott sin man.»
Den af Kopernikus började astronomiska reformationen
hade med Newton nått sin afslutning, och på denna orubbliga
grund kunde nu efter hand en positiv vetenskap uppföras.
Sedan dess har astronomiens obegränsade fält aldrig saknat
skicklige och snillrike arbetare, som antingen direkt genom
upptäckter eller indirekt genom hjelpmedlens förbättring
fört sin vetenskap framåt. Särskildt böra ihågkommas
Newtons samtida, Halley (f 1742), den djupsinnige
Bradley (f 1762), det 18:de seklets störste astronom,
nutations-och aberrationsfenomenens upptäckare, samt Herschel d. ä.
(f 1822), sin tids störste teleskopist och fixstjernkännare.
Han var den förste, som egnade nebulosorna en noggrann
undersökning och upptäckte med sina väldiga instrument öfver
2,400 sådana. Före hans tid kände man endast omkring
90 nebulosor. Likaledes har han först underkastat
dubbelstjernorna ett vetenskapligt studium. Den 13 Mars 1781
upptäckte han planeten Uranus*). Vidare har den store
matematikern Laplace (f 1827) för alltid hugfäst sitt namn
i astronomiens häfder genom sin skarpsinniga beräkning af
de sekulära störingarna och sin väl endels obevisade men
snillrika hypotes om nebulosornas och verldssystemens
uppkomst. Sitt öfverlägsna astronomiska vetande har han ned-
*) Herschel var född 1738 i Hannover och började sin bana som klockare.
På hans graf i Upton har efterverlden ristat följande minnesvärda ord:
»Coelorum perrupit claustra».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
