Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Astronomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagt i sitt ryktbara verk: La mécanique céleste, ett värdigt
motstycke till Newtons Philosophiae naturalis principia
mathematica. Olbers (f 1840) ha vi att tacka för den bästa
metoden att bestämma kometbanor, Gauss (f 1855) för en högst
förtjenstfull metod att beräkna planeternas, särskildt
asteroidernas banor och den i astronomiens mysterier djupt invigde
Bessel (f 1846) för likaledes nya förträffliga metoder och en
ej förut anad noggranhet i beräkningar af fixstjernornas
parallaxer. Vidare har Leverrier (f 1877) förvärfvat sig ett
frejdadt namn genom sina förtjenster om den celesta
mekanikens svårtillgängligaste områden, och genom sin
beundransvärda beräkning af Neptunus’ läge och massa på ett
lysande sätt ådagalagt hela styrkan af den moderna
astronomiens teorier. Slutligen har Schiaparellis
undersökningar spridt ljus öfver kometernas och stjernfallens
mystiska natur, hvarförutom Spektralanalysen uppfinnande och
användning i astronomiens tjenst låtit oss blicka in i
rymdens doldaste gömmor och grundlagt en rent astrofysisk
vetenskap, hvars framtida storhet det för närvarande icke är
möjligt att ens tillnärmelsevis ana; ty om någonsin om
någon vetenskap, gäller det om Spektralanalysen: »In
omnipotent! vinces».
Astronomiens historia utgör kanske det märkvärdigaste
kapitlet i den menskliga odlingens häfder, emedan den
förtäljer om en vetenskap, som å ena sidan tum för tum måst
tillkämpa sig herravälde öfver lögn och dårskap och å den
andra varit af den; mest genomgripande betydelse för det
andliga framåtskridandet. Ända från sitt tidigaste
framträdande har astronomien städse varit föremål för
okunnighetens och vantrons fanatiska anfall, och hennes fanförare allt
sedan Anaxagoras till nutidens förkättrade tänkare i viss
mening offer för sina sträfvanden. I denna mångtusenåriga,
ännu på långt när ej utkämpade strid mellan sanning och
lögn, träda oss gestalter till mötes af ömsom den sublimaste
och ömsom den förfärligaste natur: å ena sidan dessa
vetenskapens heroer, som med hänförelse hängifva sig åt idéer
och sanningar, hvilka i bästa fall tillskynda dem hån och
förakt, men ofta fängelsets, tortyrens, ja bålets namnlösa
marter; å den andra en i fanatisk yra skriande hop, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
