Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 1. Rymdens hotelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Förenta Stater bildades, under de barbariska tider, då "makt
var rätt” och militarismen beherskade menskligheten, aldrig
under de stora revolutionära uppträdena eller under de
febersjudande dagarne före en krigsförklaring, aldrig hade
Deputerade kammarens omgifningar eller Place de la
Concorde företett ett liknande skådespel. Det var ej längre
skaror af fanatici förenade kring en fana, dragande ut till
krigisk eröfring, följda af nyfikna och sysslolösa, "som ville
titta på hvad som försiggick,” det var hela befolkningen,
orolig, upphetsad, förfärad, med till ytterlighet spänd
uppmärksamhet väntande ett orakels utslag, resultaten af den
kalkyl, som en ryktbar astronom skulle offentliggöra just
denna måndag klockan tre på eftermiddagen, vid
Vetenskapsakademiens sammanträde.
Ty fastän allt och alla undergått en sådan politisk och
social omskapelse, existerade Institutet ännu och bar i
Europa vetenskapernas, litteraturens och konsternas fana
högt. Civilisationens medelpunkt var emellertid flyttad och
framåtskridandets heliga eld hade sin härd i Norra Amerika
på Michigan-sjöns stränder.
Detta Institutets nya palats, hvars terasser och kupoler
sväfvade i luften, hade blifvit uppfördt på ruinerna af ett
helt qvarter i Paris, sprängdt i luften af de internationella
anarkisterna under den stora sociala revolutionen år 1950.
Aftonen förut, på söndagen, skulle man från höjden af
en luftballong kunnat skåda ned på ett Paris, spridt öfver
boulevarder och offentliga platser, rörande sig långsamt, .
trögt och liksom hopplöst, utan intresse för någonting här i
verlden. De snabba luftskeppen kilade ej längre fram
genom rymden. De aeronautiska stationerna uppe på
tornspetsar och tak -voro folktomma och ödsliga. Menniskornas
äflan tycktes hejdad i sitt lopp. Oron lästes i allas ansigten.
Obekanta personer tilltalade hvarandra. Och ständigt gled
samma fråga öfver bleka och darrande läppar; ’"Det är då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
