Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - 2. Förvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
hvart och ett innehållande jemt tretton veckor. Nyårsdagen
var festdag och räknades ej. Skottåren hade två sådana
dagar. Veckan hade bibehållits. Alla år började på samma
dag, måndagen, och samma datum öfverensstämde
oföränderligt med samma dagar i veckan. För hela jordklotet
började året med den dag, som förr kallades 20 mars.
Tideräkningen var rent astronomisk. Rationella principer hade
slutligen segrat öfver alla de forna kalendrarnes bizarra
fantasier. .
Frankrikes, Europas och hela jordens geografiska
utseende hade modifierats under århundradenas lopp. Hafven
upptogo nu fastlandens plats, och nya bottensatser på
djupet öfvertäckte de försvunna tidsåldrarna, bildande nya
geografiska lagar. På andra ställen hade fastlandet intagit
hafvens plats. Vid Rhones mynning, till exempel, hade
fasta landet fortsatt med att sträcka ut sig mot söder; i
Italien hade Pos delta bredt ut sig.i Adriatiska hafvet,
liksom Nilens, Tiberns och andra floders i Medelhafvet.
Annorstädes hade dynerna ökat fastlandets omfång.
Kontinenternas och hafvets utsträckning hade till den grad
förändrats, att det skulle vara absolut omöjligt att komma
till rätta med de gamla historiska kartorna.
Det är ej längre i femhundraårs-perioder som jordens
historieskrifvare böra räkna, såsom araben från
tolfhundratalet, hvars saga vi nyss berättat; det räckte knappast att
tiodubbla denna siffra, för att få en tidrymd, som märkbart
förändrar jordens utseende, ty fem tusen år äro endast en
liten bölja på tidsåldrarnas ocean. Man måste räkna i
perioder af tio tusen år för att få se samtliga kontinenter
nedsjunka till hafvets botten och nya verldar höja sig i sol.
ljuset, efter en serie af förändringar hos jordskorpan, hvars
tjocklek och täthet variera på olika trakter och hvars tryck
på planetens ännu elastiska och föränderliga kärna försätter
de mest vidsträckta landskap i oscillation. En ringa
för
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
