Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring. På samma sätt som luften i korkpistolen
kunde hoppressas, på samma sätt pressa de öfre
luftlagren de nedre och hålla deras atomer hårdt
hoppackade. Och i detta fall kunna icke atomerna
trycka den ofvanför liggande luften tillbaka, såsom
den hoppressade luften i korkpistolen gjorde med
korken; de nödgas finna sig i sitt öde att blifva
sammanpressade.
På endast måttligt afstånd från jordytan t. ex.
på toppen af ett högt berg, blir luften lättare,
emedan den har mindre mängd luft ofvanför sig, och
den, som stiger upp i luftballong, har ofta mycket
svårt att andas, emedan luften är så lätt och tunn.
Ar 1804 steg en fransman Gay-Lussac tre
fjerdedels mil upp i luften och förde ned deruppifrån en
qvantitet luft; han fann, att den var mycket lättare
än samma mängd luft tagen nära jorden,
hvilket visar, att den var mycket tunnare eller glesare,
som man också kan säga, och då mr Glaisher och
mr Coxwell stego upp nära en mil, började mr
Glaishers ådror svälla, hans tankar förvirrades
och han föll i vanmakt. Luften var så tunn, att
han icke kunde inandas tillräckligt mycket deraf,
och den tryckte icke nog starkt på trumhinnorna i
hans öron och på ådrorna i hans kropp[1]. Han skulle
hafva dött, om icke mr Coxwell hastigt hade släppt
ut en del af gasen i ballongen, så att den sjönk
ned i tätare luft.
Och nu komma vi till en annan, mycket
intressant fråga. Om luften blir allt mindre och
mindre tät, ju längre bort från jorden man kommer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
