Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då störta ut hals öfver hufvud i förstugan, så att
du, om du stode i vägen för dem, säkerligen blefve
omkullknuffad ? Just så går det till med
luftatomerna; när det fins rum för dem att utbreda sig
på, så störta de åstad med sådan fart, att du
måste taga i ganska ordentligt för att kunna stå emot
dem och stundom gripa tag i något att stödja dig
vid för att icke bli omkullblåst.
Men hur kommer det sig, att de kunna träffa
på något ledigt rum? För att svara härpå måste
vi vända tillbaka till våra små osynliga tomtar
solstrålarna. När solstrålarna strömma ned på
jorden, gå de genom luften utan att nästan alls
uppvärma den. Men icke så med jorden; i den
nedtränga de ett stycke, ehuru icke djupt, och kastas
sedan tillbaka derifrån. Och när dessa solvågor
dallrande komma tillbaka, tvinga de luftatomerna
nära jorden åtskils och göra dem lättare, så att
luften tätt intill den uppvärmda jordytan blir
mindre .tung, än luften högre upp, och stiger uppåt,
alldeles som kork stiger uppåt i vatten. Du vet,
att varm luft stiger uppåt i en skorsten; ty om du
sticker ett stycke papper i kakelugnsbrasan, kastas
det upp af draget, ofta innan det hunnit brinna
till aska. Alldeles på samma sätt som den varma
luften således stiger upp i kakelugnen, stiger också
luften från den upphettade marken upp till högre
belägna delar af luftkretsen. Och då den stiger,
lemnar den naturligtvis endast tunnare luft qvar,
och denna förmår icke motstå den starka kallare
luften, hvars atomer tränga på för att få fritt
utrymme, och så rusa dessa in och fylla den lediga
platsen.
Ett af de enklaste exempel på, huru vind
uppkommer, kunna vi erhålla från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
