- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
121

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. De två stora bildhuggarne Vatten och Is

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tager form af en tunn, hvit hinna uppe i taket
samt bildar ofta en fullständig cirkel, och när
sedan vattnet dag efter dag dryper ned från denna,
växer och växer skorpan, tills den bildar ett långt
nål- eller rörformigt spjut, som hänger ned som en
ispigg. Dessa spjut kallas stalaktiter, och om man
tager ett ljus med sig ned i grottan, äro de så
vackra och glittra så praktfullt, att man med skäl
kan kalla grottan ett fepalats. Under tiden afsätter
äfven det vatten, som dryper ned på golfvet,
kalciumkarbonat, der det faller, och detta bildar en
pelare, som växer uppåt mot taket; ofta mötas de
nedhängande stalaktiterna och de uppskjutande
pelarna (kallade stalagmiter) och bilda en enda
kolonn. Så se vi, att vattnet bildar lika väl under
som ofvan jord vackra former i jordskorpan. Vid
Adelsberg, nära Triest, fins en präktig
stalaktitgrotta, bestående af ett stort antal rum, det ena
efter det andra, med en flod, som flyter igenom
den; och den ryktbara Mammothgrottan i
Kentucky, mer än en och två tredjedels mil lång, är ett
annat exempel på dessa underbara kalkstensgrottor.

Men vi hafva ännu icke talat om hafvet, och
detta är dock allt annat än overksamt i fråga om
förändringar af landets skapnad. Sjelfva vågorna
skölja till och med i stormigt väder öfver
bergklintarna och föra med sig stenar och klippstycken
till den nedanför liggande stranden. Och de hjelpa
dessutom till att bilda sprickor och hål i
berghällarna, ty när de med kraft vräka emot dessa,
sammanpressa de den luft, som fins i stenens fogar,
och tvinga derigenom denna att spränga klipporna
åtskils, och så bildas större remnor, och klinten
är färdig att ramla ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free