Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett stycke stenkols historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbaka, att der för årtusenden sinom årtusenden
sedan i ett öde träsk, beskuggadt af jättestora träd,
det ena lagret af växter efter det andra bildades,
år efter år, för att en gång blifva det kol, som i
våra dagar har så högt värde. I Lancashire, det
idoga Lancashire, försiggick samma sak, och äfven
upp till Yorkshire och Derbyshire måste hafvet
hafva stigit och sköljt en öde strand, hvarest stora
skogar täckte en yta af åtminstone 1800 — 2000
qv.-km. (= 16 till 18 qv.-mil). Äfven i
Staffordshire, som ligger ungefär i Englands midtpunkt,
fiunes ett kolfält, som berättar oss samma historia,
under det att i södra Wales de djupa kolgrufvorna
och talrika tunnare kollager förtälja oss, hur äfven
der för århundraden och åter århundraden sedan
skogar måste hafva grönskat och försvunnit under
hafvets sand den ena gången efter den andra.
Men hvad är det som har förvandlat dessa
bäddar af döda växter till en hård svart sten?
Först måste du betänka, att de hafva pressats under
den oerhörda tyngden af klippor och jord ofvanför
dem. Blott och bart af våra vanliga blyertspennor
kunna vi lära något med afseende på denna sak.
En gång gräfdes grafiten eller rent kol, hvaraf våra
blyertspennor äro gjorda, ut ur jorden i större
stycken. Men nu har så mycket grafit förbrukats, att
man är nödsakad uppsamla grafitstoft och pressa
det under en tung vigt för att derigenom bilda stora
fasta stycken, af hvilka man skär ut stänger för
vanliga pennor.
Det tryck vi kunna åstadkomma med
maskiner är imellertid oändligt ringa i jemförelse med
trycket af dessa hundratals fot fast klippa, som
ligga ofvanpå kolbäddarna, och hvilka hafva
pressat dem under tusentals, ja, kanske milliontals år;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
