Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det industriella arbetet förenklas med kinematograf och kronometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET INDUSTRIELLA ARBETET FÖRENKLAS
MED KINEMATOGRAF OCH KRONOMETER
Av F. BALLESTAT
PÅ GRUNDVAL av talrika undersökningar och mångfaldiga försök,
som under ett kvarts sekel utförts vid amerikanska verkstäder, har
ingenjör F. W. Taylor trott sig kunna formulera de allmänna lagarna för
en vetenskaplig organisation av det industriella arbetet. Hans system -
vars räckvidd överdrivits av framstående teknici och kritiserats utan gräns
av sociologer - strävar till att öka produktionen och samtidigt begränsa
arbetarnas rörelser till sådana, som äro oundgängligen nödvändiga för att
de skola fullgöra sitt yrke.
Taylor bestämmer med kronometern den minimumtid som åtgår för att
utföra ett bestämt arbete. Han tar ett dussin tränade arbetare
från olika fabriker, och med klockan i handen studerar handen
serie operationer som var och en av dem gör for att åstadkomma ett
arbetsstycke; därpå eliminerar han alla långsamma
och onödiga rörelser och utväljer ur de successiva handgreppen de
hastigaste och mest effektiva för att därur sluta sig till de betingelser,
som lampa sig bäst för framställning av ifrågavarande föremål. Taylorismen
inför, kort sagt, vetenskap där det individuella godtycket hittills fått
regera ostört. Han har därför också fått fram intressanta resultat. Till
exempel när arbetare, som endast förmådde flytta 12 à 15 ton
gjutjärnstackor pr dag, sedan de anpassat sig efter de rörelser och den
rytm som bestämdes genom kronometerstudiet funno att arbetsförmågan
växte till 47 à 48 ton pr dag.
INGENJÖR GILBRETH (EN FACE) OCH HANS ASSISTENT
STUDERA HUR EN MASKIN FUNGERAR
Behandlingen av verktygsmaskinerna var mer invecklad att utreda, och
Taylor använde tio år för att lösa detta problem, som innefattar ända
till tolv variabler: hastigheten hos maskinen, skärningsvinkeln,
mannens ställning o. s. v. Sedan han fått de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0021.html
