Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 24 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandprojektiler till förstöring av ballonger och zeppelinare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

schemat sid. 23 fig. 5 bis) för att låta den rörliga stångens vidare del
passera, varigenom denna kan sänka sig och frigöra avtryckaren på
perkussionständaren i samma ögonblick som hatten slår emot
ballonghöljet. Man kan jämföra dessa plattor med lamellerna i en
irisbländare på ett fotografiskt objektiv, vars mittöppning ökas
eller minskas allt eftersom man vrider i ena eller andra riktningen.

Tändaren är nu armerad. Men den rörliga stången
kvarhålles alltjämt i sitt ursprungliga läge genom friktionen som
uppkommer mellan den längst ned befintliga utvidgningen och
de framspringande partierna av två spärrhävarmar, som äro
monterade symmetriskt kring projektilens längdaxel.
Friktionen är tillräcklig för att hålla jämvikt mot luftmotståndet, för
vilket granathatten utsättes under projektilens flykt, tack
vare centrifugalkraften och en
passande fördelning av hävarmarnas tyngd kring deras vridningspunkter. Men då
hatten rör vid ballongen övervinnes motståndet och den rörliga stången
skjutes bakåt. Därvid inträffar att de två framskjutande partierna av
spärrhävarmarna närma sig varandra, alltjämt genom centrifugalkraftens
inverkan, och att följaktligen deras nedre partier skiljas åt.

Dessa nedre partier äro likaldes var och en försedda med en
utskjutande del som i transportläge och i laddat
tillstånd ligga under huvudet på en ihålig kropp, som bär tändapparaten och
kan förskjutas i projektilkroppen. Den tjänstgör som avtryckare och en
spänd fjäder söksr konstant trycka ned den mot tändsatsen. Som den
icke kvarhålles i sitt läge annat än
genom näsorna pä sparrarmamas nedre del frigöres den när dessa
skiljas åt, fjädern sträcker ut sig och perkussionsapparatens spets träffar
tändhatten.

LUDWIGS PROJEKTIL MED CERJÄRNTÄNDARE BESKRIVNING TILL GENOMSKÄRNINGEN AV LUDWIGS PROJEKTIL A, stålstift, som i övre ändan bär en stötplatta och förlänges in i projektilen; BB, små böjliga trådar fästade vid stiftet A; CC, plattor av cerjärn; D, strimmor i projektilen mot vilka plattorna gnida; E, motståndsfjäder som driver upp stiftet A.

Av samma art som den föregående är tysken Ludwigs
projektil. Ett stålstift, som i övre ändan bär en perkussionsplatta,
kan förskjutas in i det inre av projektilen då den stöter emot
ballonghöljet. Den är på sidan försedd med böjliga fjädrar
som i ytterändarna bära plattor av cerjärn. Då stålstiftet vid
stöten tränger in i ballongen gnida cerjärnplattorna mot
projektilens övre del som ar fint strimmig. Därvid uppstå
kraftiga gnistor som kunna antända gasen i ballongen. Då
projektilen kommit in i ballongen stöter en i botten placerad
spiralfjäder tillbaka stången, vilken då återvänder i sitt
ursprungliga läge, och därvid uppkommer en ny gnidning mellan
cerjärnet och projektilens strimmor, vilket framkallar nya
gnistor. När den slutligen passerar igenom ballonghöljet på utgång
ur ballongen äger en tredje och sista gnidning rum.

Lentz i Berlin har konstruerat en projektil som skall explodera när den
kommer i beröring med ballonghöljet. I det inre finnes en behållare med
syra som brister då plattan i toppen kommer i beröring med ballongen.
Syran sprider sig då i brandblandningen och antänder denna.
Den brinnande massan slungas ut ur projektilen i samma ögonblick denna
passerar igenom ballongen. Men som brandmassan är omgiven av
ballonggaserna kan den icke brinna av brist på syre. Det ar nödvändigt att den
kommer i kontakt med luften. Av egen tyngd faller den ned mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>