Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den elektriska stålframställningen revolutionerar stålmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineraliska bränslen, har man byggt elektriska masugnar som äro avsedda
att på elektrisk väg taga fram metallen direkt ur malmen. Försök med
dessa apparater ha gjorts i Norrland och metoden har också kommit till
användning. Ävenså har man här arbetat på att åstadkomma metallsmältning
på elektrisk vag även av andra metaller än stål.
Hittills har den elektriska masugnen blott varit av intresse för
sådana länder som totalt sakna kol eller koks. Stålugnen däremot erbjuder
stort intresse även för länder, som redan ha en högt utvecklad
metallurgi. För närvarande äro ungefär 250 sådana ugnar i bruk över hela
världen. I Förenta Staterna finns det ett stort antal Héroult- och
Girod-ugnar som arbeta med surt Bessemerstål. Man träffar där likaledes några
Stassano-, Snyder-, Frick- och Rennerfeltugnar.
Tyskarna insågo snart vilken fördel det skulle vara att använda stora
elektriska ugnar i kombination med Thomaskonverter. Den berömde
tyske metallurgen Thyssen, som dog för ett par år sedan, byggde
Héroultugnar for trettio ton i sina stora stålverk i Brückhausen och Hagendinge;
Den väg han slog in på följdes av flera andra stålverk: Rombas,
Dortmund Union, Gelsenkirchen och Mannesmannverken. De Kruppska verken
som framställa mycket fint degelstål ha mera blygsamt följt den nya vägen;
de ha likväl satt upp ett antal Girod- och Frick-ugnar i Essen.
En av de i Tyskland mest använda apparaterna är Röchling-Rodenhauser-ugnen, som är
i bruk särskilt i Remscheid, Völklingen, Peine etc.
I England finns det knappast några Thomas-stålverk, enar de engelska
malmerna icke lämpa sig for detta slags behandling. Dock ha några
elektriska ugnar blivit uppsatta i vissa stålverk i Sheffield (Edgar Allen,
Thomas Firth & Sons, Vickers Maxim & Co.).
I Frankrike har den elektriska ugnen endast gjort långsamma
framsteg. Ugineverken i Savoyen använda fem Girodugnar, av vilka en
på 15 ton; Allevardverken ha sex elektriska ugnar och tio specialugnar
för framställning av ferrolegeringar; Héroultugnar för flytande martinstål
finner man i Praz och många andra platser. Creusot, den stora stålfirman,
har lika litet som Krupp intresserat sig i högre grad för den elektriska
stålframställningen.
I Sverige användes mycket Rennerfelts ugn for framställning av
kvalitetsstål, såsom exempelvis vid Ljusne-Voxna, Hallstahammar och
andra verk.
Denna ugn konstruerades 1912 av ingenjör I. Rennerfelt och ansågs
besitta flera företräden framför redan existerande. Redan 1913 anlades
därför fyra sådana ugnar för framställning av verktygsstål vid
Bultfabriks A.-B. i Hallstahammar.
Numera är den allmänt erkänd även i utlandet och har kommit i bruk i
de flesta ståltillverkande länder och antalet ugnar som placerats i
världsmarknaden närmar sig nu 150.
Rennerfelts ugn är en ljusbågugn, d. v. s. den elektriska energien
överföres till värme medels ljusbågar som alstras av tre elektroder. Dessa
utgöras av kol eller grafit och variera mellan l 1/2 tum och l0-12 tum i
diameter.
I praktiken har Rennerfeltugnen visat sig hava en synnerligen hög
verkningsgrad, som vid de vanliga ugnarna växlar mellan 60 och 80 %,
beroende på storlek och tillgänglig kraft. I fråga om dimensionernas
nedbringande och godsets täthet överträffas denna metod icke av något
annat fabrikat.
Den elektriska stålframställningen ådrager sig, kort sagt, för närvarande
stort intresse. Den har sina appatrater och sin personal fullt redo for
den stora utveckling den utan tvivel kommer att få för framställning av
kvalitetsstål i stora mängder och till billigt pris, vilket behöves för såväl
brokonstruktioner och maskiner som för kanoner och projektiler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
