Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges industriella och ekonomiska utveckling under kriget i siffror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortare än motsvarande antal inom industrien.
Denna benägenhet för spekulation får sitt mest pregnanta uttryck i
omsättningen på Stockholms fondbörs. Årsomsättningen på fondbörsen var
180,02 miljoner år 1913, 51,60 miljoner år 1914 (då fondbörsen var stängd i
tre månader), 50,94 miljoner år 1915 604,75 miljoner år 1916 och 1917 med
rekordsiffran l 321,84 miljoner. Årsresultaten 1906-1915 (med undantag
för 1912, som var ett särskilt gynnsamt år) överträffats av vissa
månadsresultat under högkonjunkturåren 1916 och 1917. Då man betänker att
årsresultatet 1906 inte var större än 2,85 miljoner, inser man vilken väldig
ökning börsspekulationen tagit till 1917 årsresultat på över miljarden.
Sammanlagda omsättningen för tioårsperioden 1906-1915 är 975,30
miljoner under det de bägge återstående åren tillsammans representeras av
l 926,59 miljoner, eller i det allra närmaste dubbelt så mycket. Rekordet
för månadsomsättningen innehas - än sa länge - av november 1917,
då fredsförhoppningarna bragte upp spekulationen till en summa av 213,28
miljoner. Högsta dagsresultatet faller också inom denna månad, eller
närmare bestämt den 15 nov., då värden for 13 1/4 miljoner kr. bytte ägare.
Detta dagsresultat är mer än fyra gånger sa stort som omsättningen för
hela året 1906! Denna abnormt utvecklade spekulation torde till stor
del bero därpå, att många, som ha kapital ledigt, inte vilja binda det vid
produktiva företag under de osäkra förhållanden, som nu råda - en
ekonomisk politik, som förr eller senare torde komma att visa sig fullkomligt förfelad.
Det gångna året har gått i ententeoch U-båtsblockadens och därefter i
fredsförhoppningarnas tecken. Fredshoppet ärves väl av 1918 men
därjämte torde for vårt lands vidkommande ententeblockaden bli den
viktigaste faktorn. Tonnagebristen har blivit sa kritisk för ententemakterna
att de med alla medel söka få kontroll över de neutrala staternas
handelsflottor. Då det gäller att få in råvaror och brödspannmål från dem,
är det tydligen för de neutrala av oersättligt värde att ha tillräckligt
tonnage. Fartygen ha stigit i värde allt högre och högre och vi veta icke hur
högt de ännu skola stiga innan kriget är slut och även sedan freden slutits.
Siffrorna för vår handels flottas utveckling under de tre sista åren äro icke
gynnsamma; man kan snarast säga att de tyda på en avveckling.
Nyåret 1915 hade Sverige ett tonnage på 2 845 fartyg om tillsammans
l 247 685 bruttoton och vid nyåret 1918 hade dessa siffror nedgått till
2 512 fartyg om l 031 149 bruttoton.
Och denna minskning är inte i första rummet beroende på torpederingar,
utan på försäljning till utlandet. Under 1915 minskades nämligen flottan med
101 236 ton därav 34 609 bruttoton i krigsförluster, år 1916 med 66 958 ton
därav 45 620 bruttoton i krigsförluster och år 1917 med 48342 ton.
Minskningen är alltså minst under det år U-båtskriget rasat hårdast eller i
procent 2,7 av bruttotonnaget och 3,3 av antalet fartyg. För norska
handelsflottan, som gått i fraktfart för ententemakterna, är minskningen under år
1917 23,3 % av bruttotonnaget och 11,2 % av fartygsantalet. Det är siffror,
som tydligt visa hur stor risken är, och att för Sveriges del endast den
mest trängande nödvändighet får vara orsak till att vi följa Norges exempel.
Dock spela många faktorer härvid in, och den främsta är nödvändigheten att
till varje pris förse vårt folk med föda.
Om man med stöd av de siffror för industriens och handelns
utveckling, som här anförts, försöker ställa horoskopet för vårt lands
kommersiella framtidsutsikter får man icke överskatta betydelsen av den rikligare
tillgången på kapital. Man måste nämligen räkna med ännu kraftigare
konkurrens och att penningvärdet fortfarande kommer att hålla sig lågt
samt att den mängd av varor, som efter kriget måste importeras kommer
att sluka en stor del av våra tillgodohavanden i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
