Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 109 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zinken, en krigets metall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i den belgiska driften. Slutligen finns vid ändan av varje förlag
en konisk huv av plåt, som uppsamlar vad som icke stannar
kvar i förlaget.

Zinkens metallurgi får sin säregna karaktär genom att
slaggen är fullkomligt osmältbar i motsats till vad fallet är i de
flesta andra metallurgiska processer.

Ur konstruktionssynpunkt kan man skilja mellan tre olika system
för zinkugnar, nämligen den schlesiska, den belgiska och den
rhenska. De förra innehålla en till tre rader mufflar eller elliptiska deglar
med prismatiska förlag. Den belgiska ugnen innehåller fyra till sju
rader runda eller elliptiska deglar, avslutade i koniska rör, som tjäna
som kondensatorer. Slutligen skilja sig de rhenska apparaterna från de
sistnämnda genom att förlagen ha form av stövlar samt genom
det mindre antalet rader av deglar, som i allmänhet växlar mellan
tre och fyra.

Ugnarna äro varandra också ganska olika i fråga om
reduktionsapparaternas uppvärmning. I Amerika
använder man som bränsle antingen kol eller naturlig gas, som strömmar
fram ur marken, särskilt i Pennsylvania (Pittsburgstrakten) och staten
Kansas.

I Auby innehålla de belgiska dubbelugnarna fem rader om 40 retorter
på 30 liter. De rhenska ugnarna i Noyelle Godoult och Montagne du
Nord innehöllo vardera 240 deglar på 60 liter ordnade i tre rader.

De amerikanska Iola verken (Kansas) tillhörande United Zinc and
Chemical Co samt Harpeverken (Kansas) som ägas av Learryon Zinc Co
arbeta med flera grupper om åtta ugnar, innehållande var och en 288
retorter- Dessa verk, som äga respektive 9 216 och 9 600 retorter, kunna
producera 90 till 100 ton metallisk zink pr dag. Temperaturen i ugnarna
uppgår till i det närmaste 1 500° C.

UGNSHALLEN I EN ZINKHYTTA I VALENTIN COCQ I BELGIEN.


Deglarna framställas i hyttorna och skickligheten hos de verkstäder, som
skola utföra detta viktiga arbete, är en av de förnämsta faktorerna för
zinkindustriens framgång. Man har speciella hydrauliska pressar för att
mekaniskt forma deglarna, vilka till följd av att de utsättas för så hög
temperatur snart gå sönder. I en del hyttor beräknar man åtgången på deglar och
förlag till 5 á 5,50 kronor pr hundra kilo framställd zink.

Den råa zinken som kommer ur deglarna måste renas genom ett
flertal delvis ganska ömtåliga procedurer, såsom destillation, elektrolys eller
filtrering av ångorna.

Man erhåller därigenom en renare zink än med det gamla
smältningsförfarandet, som bestod i att smälta den råa zinken i en reverberugn för
att skilja den från koppar, järn och bly. Det är dock svårt att på detta
sätt fullständigt taga bort blyet, som finns i den råa zinken och som ingår
även i smältan till l á 1,25 %.

De elektrolysföirfaranden, som mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>