Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 130 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framställning av febertermometrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

automobil, en förändring skulle kunna inträda i kvicksilverpelaren och
dess anvisningar sålunda icke längre motsvara graderingen. Slutligen
avskär man i en sista inställning det prismatiska röret i
mantelns inre, 16. Sedan har man blott att gradera och sluta till.

I speciella kuvetter bestämmer man läget på temperaturskalans
ytterpunkter. I dessa kuvetter, som kallas "termostater" och äro
omgivna av filt för att icke värmen skall stråla ut,
har man en propeller som rör om vattnet, vilket hålles vid konstant
temperatur av en gasbrännare; denna regleras av en termoregulator,
som är nedsänkt i kuvettens vatten. Man får därigenom praktiskt
taget samma temperatur i alla delar av vattnet. Termometrarna läggas
ned i en korg vid sidan av en normaltermometer, som är absolut
tillförlitlig och kontrollerad. Den ar nedsänkt i vattnet mitt i kuvetten, och
genom jämförelse med denna kan man bestämma eller kontrollera alla
temperaturangivelser på de övriga termometrarna. Skalans ytterpunkter
motsvara t. ex. 36 grader i en kuvett och 41 i en annan; den sträcker sig alltså över
fem grader, vilka i allmänhet beteckna gränserna för människans liv.

Dessa fem grader indelas i femtio delar med hjälp av en mycket
praktisk delningsmaskin, som uppdelar de fem graderna i femtio
proportionella delar, var och en motsvarande en tiondels grad. När man justerat
skalan inuti manteln i det rum som lämnats fritt genom
bajonettformen på det gula röret och slutit
det hela i blästerlågan är fabrikationen avslutad.

DE SISTA FASERNA I TERMOMETERFABRIKATIONEN Till vänster: termometern är färdig, men den yttre manteln äar ännu icke hopsmält. I mitten den graderade skalan med dess glasskaft som lödes fast vid manteln då denna hopsmältes i blästern. Till höger: den färdiga termometern.

Denna hastiga överblick visar hur svår, omsorgsfull och ömtålig
framställningen av en febertermometer är; man frågar sig hur tyskarna
kunnat sälja en så ytterst komplicerad apparat i stor skala och
till så lågt pris. Billiga råmaterial och billig arbetskraft ha gjort sitt
till för att sänka framställningskostnaderna. Stora fabriker som
uteslutande sysselsatt sig med framställning av termometrar och
barometrar ha haft en uppsättning av synnerligen skickliga arbetare, men
dessutom använt sig av lantbefolkningen, som till minimalt pris åtagit
sig utförandet av en del arbete i hemmet på lediga stunder.
Dessutom har tyska staten för att uppmuntra försäljningen utåt anslagit
stora premier till exportfirmor. Som kontrollen dessutom icke alltid var
så sträng fick man i utlandet i många fall nöja sig med tyskt kram även på detta
område och det har icke varit sällsynt att man funnit termometrar som visat fel på
0,7 grader. Ett resultat, mindre lyckligt för tyskarna, av detta
krig är att de övriga nationerna vaknat till insikt om att de måste
göra sig oberoende av de tyska varorna och upparbeta egna
industrier på områden, där tyskarna före 1914 voro utan konkurrens
och till dessa nya industrier hör nu också framställningen av
febertermometrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>