Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 131 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongernas fallskärmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av KAPTEN MANTONY

DET förefaller som om målaren och universalsnillet Leonardo da Vinci
skulle ha varit fallskärmens upphovsman, ty 1495 skriver han följande:

"Om man har en styv duk som är tolv famnar bred och tolv famnar hög, kan man
kasta sig ned från vilken höjd som helst och uppnå marken oskadd".

Och med stod av dessa rader finner man i ett av den berömde
florentinarens verk en skiss, som visar att uppfinningen helt säkert
härstammar från honom.

Inom luftseglingen kom fallskärmen till användning första gången den
22 oktober 1797. Sagda dag steg aeronauten Garnerin upp i ballong kl.
5.28 på kvällen från Monceauparken. Då han kommit upp till över 350
famnars höjd, berättar Lalande i sin rapport, skar han av repen som
höllo hans fallskärm och gondol fast vid ballongen. Denna exploderade
medan fallskärmen, under vilken Garnerin satt, föll först hastigt och
sedan långsammare så att den slutligen helt mjukt satte ned sin passagerare
på Monceauslätten.

Garnerin upprepade försöket flera gånger och sökte fullända sin fallskärm för att
giva luftseglarna en räddningsapparat i händelse av ballongolycka. Men
sådana olyckshändelser voro sällsynta, och de första fallskärmarna fungerade
illa, varför den tidens luftseglare sällan brydde sig om att belasta sina
ballonger med en så skrymmande och tung apparat.

EN AV OBSERVATÖRERNA GÖR SIG REDO ATT STIGA NED MED FALLSKÄRMEN Skärmen ligger hopvikt i sitt etui, ett slags låda i form av en stympad kon som synes vid sidan av gondolen. Från lådans nedre del utgå bärlinorna som sitta fast i observatorns korsett, vilken han är iklädd så länge han är uppe i ballongen.

Fallskärmen övergavs därför, och man ansåg den opraktisk ända till
den dag då Capazza gjorde några sensationella nedstigningar från en sfärisk
ballong. Detta blev utgångspunkten för nya undersökningar och nya
experiment, men samma åsikter som gjorde att man första gången
övergav den voro fortfarande förhärskande och fallskärmen förföll på nytt
till att vara blott och bart en simpel attraktion för de sensationslystna.

Aviatikens födelse och hastiga utveckling och dess sorgligt nog så
många martyrer drog än en gång flygarnas uppmärksamhet till
Garnerins apparat. Man försökte använda fallskärmen på aeroplan utan
att dock uppnå några praktiska resultat. Det blev storartade
uppvisningar, vilka dock endast ofullkomligt löste problemet. Fallskärmen
kunde icke anpassas på alla aeroplan typer och i de flesta fall måste den som
skulle göra fallförsöket intaga en särskild ställning ombord, för att
apparaten skulle fungera väl.

Men frågan var dock värd ett närmare studium, och man var på allvar
sysselsatt med densamma när kriget bröt ut. Man har visserligen ännu
ej funnit medlet att rädda flygaren i aeroplan, men däremot har man
försett alla observationsballonger med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>