Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 133 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongernas fallskärmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FALLSKARMEN HÄR VECKLAT UT SIG OCH ÄR PÅ VÄG NEDÅT.

fungerade utmärkt och öppnade sig efter några meters fall. Försöken
upprepades flerfaldiga gånger under likartade omständigheter och mycket
ogynnsamt väder och gåvo alltid gott resultat.Sedan dessa första försök
visat systemets riktighet återstod det att göra ett definitivt experiment,
varvid sandlasten ersattes med en man. En modig luftseglare, Delclos,
som fullt litade på fallskärmens säkerhet, begärde att få
bli utbytt mot sandsäckarna. Han for upp med en drake till 300
meters höjd, varifrån han kastade sig ut över gondolen och anlände
helt sakta till marken buren af den ofantliga utbredda skärmen.

Han upprepade dessa försök inför en kommission med sådan
framgång att skärmen genast antogs av de allierades ballongkompanier.

Själva tygskärmen har en yta av omkring 60 kvadratmeter; till
formen skiljer den sig icke från de vanliga fallskärmarna. I
mitten är den försedd med en cirkelrund öppning för att undvika
de häftiga svängningar, som uppstå om det samlas för mycket luft inuti
höljet.

Hela skärmen ä försedd med flätade band som utgå från kanterna
och konvergera mot mitten; dessa ha till huvudändamål att förstärka
tygvävnaden; samtidigt underlätta de hopvecklingen av skärmen i dess
fodral och likaså dess utveckling när den skall användas.

De mjuka och starka bärlinorna utgå från skärmens kant och sluta i
observatorns korsett. Linorna äro cirka tjugu meter långa. De konvergera
mot en punkt tre eller fyra meter ovanför korsetten, varest de förenas
till en.

Observatorns korsett utgöres av ett bälte försett med krampor som
omsluta benen. Därigenom fördelar man kraften över hela kroppen, vilket är
nödvändigt, ty han får ofta tillbringa en kvarts timme i luften, något som utan
detta försiktighetsmått skulle vara både smärtsamt och farligt.

Skärmen ligger hopvikt i ett fodral, ett slags låda i form av en stympad
kon som ar fäst vid ena sidan av korgen. Skärmen är fullständigt
innesluten i detta fodral, i vars nedre ända upphängningslinorna
gå ut. Dessa äro fästa vid korsetten, som flygaren har på sig
under hela tiden uppstigningen varar. Då stunden är kommen
att använda fallskärmen, antingen emedan kabeln blivit avskuren eller
ballongen av någon anledning börjar sjunka, har observatorn blott att
resolut kasta sig ut i rymden. Han faller då först som
en tung massa ända tills skärmen på grund av kroppens tyngd våldsamt
ryckes ur fodralet, som den då skiljer sig ifrån.

Efter att ha fallit 40 à 50 meter vecklar skärmen ut sig och hejdar tvärt
farten. Denna reduceras då till 2 1/2 meter i sekunden och blir fullkomligt
ofarlig. Det åtgår sålunda 20 minuter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>