- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
132

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongernas fallskärmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fallskärmar, vilka fungera på tillfredsställande sätt. Observationsballongerna
ha visat sig sa nyttiga för artilleriet att man på alla fronter börjat
använda sig av dem i allt större utsträckning. Detta i sin tur har
medfört att de allt oftare utsättas for angrepp från aeroplan.

Det går knappast en dag utan att man har att anteckna en strid mellan
en ballong och en fientlig flygare. Ballongobservatörens försvarsredskap
äro uteslutande av defensiv natur; luftbatterierna, jaktaeroplanen och
kulsprutorna kunna visser ligen stödja honom mer eller mindre effektivt.

Flygaren däremot som angriper en ballong kan samtidigt använda sig av
brandbomber och kulspruta, och om ballongen träffas av
en brandbomb antändes den ögonblickligen och störtar ned.

illustration placeholder
HUR EN FALLSKÄRM NEDSTIGER OCH LANDAR UNDER BLÅST

Nedstigningen sker på följande sätt: i det lämpliga

ögonblicket kastar sig observatorn ut i rymden fastbunden vid

skärmens bärlinor; denna faller först som en tung massa (1),

därpå vecklar den ut sig och minskar fallhastigheten till 2,5

meter i sekunden. Den sjunker därpå långsamt ned mot

marken (2), vartill i vanliga fall åtgå 10 à 15 minuter.

Observatorn når marken medan skärmen ännu är fullt utbredd:

om det blåser hårt riskerar mannen att bli bortsläpad av

skärmen (3) och krossas mot något träd eller annat hårt föremål.


För övrigt lura i kriget en mängd andra lika allvarliga faror på
observatorn i ballongen. Se här några exempel:

1 :o. Flera gånger har det hänt att aeroplan stött ihop med stålkablarna
som hålla drakballongen vid marken; ibland håller kabeln, men ofta
skärs den av av ett propellerslag, och
ballongen råkar då i drift och kan gå in över de fientliga linjerna;

2:o. Till följd av långvarigt bruk under dåliga atmosfäriska
förhållanden förlora linorna som hålla gondolen sin motståndskraft
och brista den ena efter den andra. Detta är en sällsynt olyckshändelse, men
har dock inträffat;

3:o. Om under storm eller orkan en häftig vindstöt på 30 eller 40 meter i
sekunden träffar ballongen blir ryckningen i kabeln plötsligt så stark att
den brister.

Man ser sålunda att förlusterna genom olyckshändelser kunna bli mycket
talrikare än dem man har att tillskriva fienden och särskilt hans beskjutning.

Fransmännen hade redan blivit av med en del drakballonger, då en
ingenjör framlade för vederbörande ett projekt till en ny fallskärm speciellt
avsedd för observationsballonger.

Apparaten försöktes först vid verkstäderna i Chalais-Meudon; den
belastades med sandsäckar och släpptes ned från en drakballong, varvid den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free