Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 137 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskinen och dess användningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

respektive räknare. Senare har L. March uppfunnit sin classicompteur
för samma ändamål. Denna maskin betyder ett framsteg över den
nyssnämnda därigenom att man slipper perforera korten för hand. Maskinen
består av en klaviatur med 60 tangenter, fördelade i sex rader på
ett bord med anvisningar till vilka uppgifter var och en av
dem hör. Classicomptören kan i själva verket reproducera,
summera och skriva ned alla uppgifter, som finnas på de enstaka
bulletinerna (hemort, kön, födelsedatum, födelseort, bostad, yrke etc.).

Den räknande lägger sålunda på bordet, som han har till vänster,
en hög bulletiner, tillhörande en och samma kategori, och trycker ned de
tangenter som motsvara uppgifterna på korten. Tangenterna förbli
nedslagna sa länge den räknande icke rör vid en hävarm som
sitter på classicomptörens vänstra sida. Men när man rör på
den föras de nedtryckta tangenterna åter upp, och sex räknare,
motsvarande var och en sin tangent, flytta sig framåt ett steg.

När hela högen med blad är slut fäller räknaren ned den rörliga
ramen, som består av en rad horisontella valsar, anordnade utmed
framsidan på varje maskin. Totalsumman tryckes då på papperet. För att
föra classicomptören tillbaka på noll behöver man blott vrida på veven, som
är placerad bakom hävarmen. Vidare kan man genom en särskild apparat
verifiera det utförda arbetet.

KASSAREGISTER FRÅN THE NATIONAL CASH REGISTER CO.

WALES ADDERINGSMASKIN

Med classicomptören kan man på en timme gå igenom cirka 1500
bulletiner, motsvarande 9000 uppgifter. Som man ser går den mekaniska
klassificeringen hastigt och utomordentligt ekonomiskt.
James Powers, mekaniker vid Förenta Staternas Census, har ett annat
system, som skiljer sig från Holleriths och Marchs. Perforeringen
göres icke för hand utan elektriskt. Den nya perforeringsmaskinen liknar en
skrivmaskin med 240 tangenter. I stället för att göra ett hål åt gången kan
operatören trycka ned så många tangenter han behöver. När alla
uppgifter blivit inregistrerade med dessa, sätter han igång en
elektrisk motor och hålen perforeras utan arbete från den räknandes sida.
Medan den gamla apparaten i Census endast kunde perforera 900 kort
pr dag kan den nya genomsticka minst 4 000 på samma tid.

När bulletinerna blivit perforerade gå de till adderingsmaskinerna, där de
behandlas på liknande sätt som i Holleriths system.

Men låt oss återvända till Pascals maskin vars mekanism fulländades av Roth (1847);
dennes adderingsmaskin är mindre och lättare att arbeta med. Talen inställas utmed
en cirkel på en skiva, som vrides runt av ett stift, vilket ingriper i dess tandade
kant. Graderingen i motsatt riktning för subtraktion är utsatt i rött på en cirkel,
som ar koncentrisk med den förra, och varje siffra framträder tydligt i ett
fönster. Inställningen på noll går mycket lätt. Man drar i en knapp och
genast kommer siffran nio fram i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>