Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 139 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskinen och dess användningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans son Edward, byggde en maskin som liknade den nyssnämnda och
fanns utställd på världsutställningen 1855. Därpå inköptes den av en rik
amerikanare, som skänkte den till Dudley-observatoriet i Albany U. S. A.
Denna maskin tryckte resultaten som fördjupningar i blyplåt, efter vilka
kunde framställas klichéer till logaritmtabeller etc. En annan svensk,
Viberg, förenklade mekanismen i Scheutz apparat och gjorde den mindre.

Vi må vidare nämna Peerless Kalkulograf, som konstruerades strax före
kriget, och vilar på aritmometerns princip. Man kan med denna utföra
de fyra enkla räknesätten, intresseräkning och geometriska problem,
kvadrat och kubikrötter etc., men den passar bäst för multiplikation och
division. Den är vidare försedd med en sinnrik kommateringsanordning för
räkning med decimalbråk. Denna apparat har stor likhet med den av
firman Ludwig Spitz & Co. förda "Unitas".

PEELESS KALKULOGRAF På denna maskin kan man utföra alla aritmetiska operationer (addition, subtraktion, rotutdragning, etc.). Veven till höger tjänar till att röra hjulen.

Oberoende av dessa maskiner, som lämna exakta resultat, finns det andra
som väl räcka till för praktiska behov men som endast giva approximativa
värden. Vi finna bland dessa räknelinjalen, som blivit ett hjälpredskap
för alla ingenjörer. Detta instrument går tillbaka till Napier och är intet
annat än en på stav uppsatt logaritmtabell. Seth Patridge gjorde den
ännu mer praktisk genom att uppfinna den rörliga sliden.

Bland de numera mest använda vilja vi nämna Mannheims linjal med
löpare och lupp samt Beghins vars anordning gör det möjligt att med en
enda förflyttning av sliden kunna räkna ut produkten av tre faktorer.

En del linjaler äro försedda med extra skalor för speciella ändamål.

För att få en linjal i bekväma dimensioner ha ett flertal uppfinnare
kommit på idén att dela upp linjalen i ett antal smådelar och lägga delarna
över varandra. I bland fördelas segmenten också längs en cylinder
såsom på Billeters räknerulle. Men den cirkulära formen passar ännu bättre
för att lägga över varandra två skalor, som glida mot varandra. Sålunda
har man konstruerat ett stort antal räknecirklar.

Den av ingenjör L. Torres uppfunna maskinen liknar föregående
instrument, men är större och mera komplicerad därför att den vilar på
en kombination av logaritmskalor. Denna synnerligen sinnrika apparat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>