Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskinen och dess användningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjliggör lösning av algebraiska ekvationer.
Den vanligast förekommande typen av adderingsmaskiner, som i Sverge
varit i mera allmänt bruk under ett tjugutal år, användes i regel för vanlig
enkel addition under det att andra räkneoperationer, multiplikation,
subtraktion och division utfördes å enklare och mindre dyrbara maskiner. Efter
hand ha emellertid adderingsmaskinerna utvecklats till fullständiga
universalräknemaskiner med ett eller
flera räkneverk, som arbeta självständigt vid sidan av varandra. Det
omständiga utförandet av multiplikationer, där ett vevslag är nödvändigt
for varje tal varmed man multiplicerar, ex. 6 vevslag for multiplicering med
6, 14 vevslag för multiplicering med 86 o. s. v. är å moderna skrivande
maskiner ersatt med nedtryckande av endast en knapp för varje siffra,
alltså för att multiplicera med talet 2 765 behöver man endast nedtrycka
multiplikatorn samt knapparna 5,6,7 samt 2. Å en elektriskt arbetande maskin är
totalsumman nästan omedelbart färdig
att avläsa, under det att en dylik operation med huvudräkning tar en
rundlig tid samt dessutom aldrig erbjuder fullständig säkerhet.
![]() |
| MEKANISMEN I PEERLESS KALKULOGRAF SEDD UNDERIFRÅN Till vänster ser man trappvalsarna som flytta fram räkneverket. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>