Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Man kan framkalla utveckling av djurens ägg medels konstgjord befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att börja delningsprocessen. En strålning uppstod kring kärnan, och i
sällsynta fall inträdde också celldelning.
Något senare framlades liknande resultat av Morgan. I dennes försök
nådde delningen något längre än i Hertwigs. Morgan hade betjänat sig
av en helt annan metod än Hertwig. Han behandlade äggen under några
timmar med havsvatten, i vilket koksalt blivit löst, och överförde dem
därefter i normalt havsvatten.
 |
| Fig 1. DE OLIKA STADIERNA VID BEFRUKTNINGEN AV SJÖBORREÄGG Man ser i fig. a hur sädescellen just har sammansmält med ägget; i b har sädescellen inträngt i ägget och strålningen utbildas kring centrosomen som sädescellen infört i ägget; i c har sädeskroppen jämte centrosomen ryckt in mot äggets centrum. Sädeskroppen har vridit sig 180°, en vridning som redan tagit sin början i b; i d synes hur även äggkärnan har ryckt in mot äggets centrum. De båda kärnorna ligga nu mot varandra; i e har sammansmältningen av kärnorna ägt rum; i f har celldelningen begynt, centrosomen har delats och dottercentrosomerna ha ryckt isar. Strålningen koncentrerar sig omkring dessa. Det parti som ligger emellan centrosomerna kallas spolen. I denna ser man kromosomerna. Dessa ha redan kluvit sig på längden och dotterkromosomerna rycka därefter isär utefter spoltrådarna. Två dotterkromosomer som uppstått ur en gemensam moderkromosom rycka aldrig åt samma håll. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
