Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 222 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Man kan framkalla utveckling av djurens ägg medels konstgjord befruktning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herlant studerade på snitt genom äggen ingående de förändringar, som
följa efter behandling med den Bataillonska stickmetoden. Han fann
att en strålning i plasman uppstår omkring äggkärnan. Liknande
strålningsfigurer bildas emellertid även kring de inympade blodkropparna.
Dessa utöva således samma verkan på cellplasman som den vid normal
befruktning genom sädescellen införda centrosomen. En viktig skillnad
är emellertid den, att de inympade blodkropparna ej föras mot kärnan,
och den kring blodkropparna uppstående strålningen har heller ingenting
att göra med den som bildas kring äggkärnan.

Denna inträder, delning i kromosomer utbildas, kärnmembranen
upplöses, strålningen fördelas på 2 centra. Kärndelningen
fullföljes genom kromosomernas fördelning på 2
dotterkärnor och samtidigt sker en genomsnörning av cellplasman. Vi finna
detta stadium framställt i fig. 4. Kärnorna äro, som man ser, ännu
omgivna av en strålning i cellplasman. Men dessutom se vi nederst på
figuren rätt kraftiga strålningsfigurer, som äro stadda i delning. Vi ha här
att göra med de redan omtalade plasmastrålningar, som uppstå kring de
inympade blodkropparna. Vilken är nu dessas betydelse? Herlant har på
ett mycket skarpsinnigt sätt analyserat denna fråga.

Fig. 4. TVÅ-CELLSTADIUM AV GRODÄGG SOM BEHANDLATS EFTER STICKMETODEN Man har funnit att konstgjord befruktning kan erhållas hos grodägg helt enkelt genom att göra ett stick med en ytterst fin nål i äggets ytskikt. Därvid delas äggkärnan, kromosomen utbildas och kärnmembranen upplöses samt strålningen fördelas på två centra.

Strålningsfigurerna äro antagligen uttryck för en attraktion av
cellplasman mot dessas centra. Delningen av cellplasman åstadkommes
sannolikt därigenom, att denna fördelar kring de båda strålningscentra, som
sålunda vardera behärska sitt plasmaområde, jämför fig. l c, f. Liksom
en vätskedroppe faller sönder i två, när den drages ut på längden, så faller
också ägget sönder i två celler under intrycket av strålningscentras dragning.
För att detta skall vara möjligt, måste avståndet mellan dessa båda
centra överskrida ett visst minimum. Herlant iakttog nu, att det nämnda
avståndet mellan strålningscentra är betydligt mindre vid konstgjord
partenogenes än efter normal befruktning. Dessa båda centra
ha därför efter behandling med stickmetoden betydligt svårare att få
cellplasman att dela sig än efter befruktning. De centra,
som bildas kring de inympade blodkropparna, hjälpa emellertid till vid
cellplasmans delning. Den strålningsfigur, som uppstår kring kärnan,
behöver alltså ej behärska hela cellplasman. En del av dess roll övertages
av centra kring de inympade blodkropparna.

Sker däremot ingen inympning av blodkroppar, uppträder strålning
endast kring kärnan. Och detta strålningscentrum orkar så att säga ej
med att ensamt genomklyva cellplasman. Kärnan kan dela sig, men
cellplasman förblir odelad. På grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>