Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 404 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radium och dess strålar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talats strålarnas förmåga att svärta en fotografisk plåt. Vid fotografering
ar det egentligen β- och γ-strålar, som komma till användning, emedan
α-strålarna genast absorberas av mellanliggande materia. Bäst är att endast
ta med γ-strålarna; de ge de klaraste bilderna, men då deras verkan är svag,
är en lång expositionstid av nöden. Har man ett par centigram
radiumsalt och placerar detta 1 meter från plåten, får man på ett dygn
fotografier som den på sid. 403. Är avståndet 20 centimeter, uppnås samma
resultat på en timme. Plåten inlägges i svart papper, β-strålarna avböjas
med en elektromagnet, och föremålet placeras mellan
radiumpreparatet och plåten. Den övre fotografien på sid.
405 har erhållits genom att långsamt föra ett tunnväggigt
glasrör, innehållande ett radiumsalt, över en ljustätt
inlagd plåt. Här framträder verkan av β-strålar på kort tid.

Radiumstrålarna ha också en hel del andra kemiska
verkningar. De sönderdela t. ex. vatten, saltsyra och
halogensalter, överföra syre till ozon, uppdela koldioxid i
koloxid och syre. De förorsaka färgning av en del
ämnen som glimmer, kvarts och glas. Om ett radiumpreparat
förvaras längre tid i karl av vanligt glas, färgas dessa violett eller mörkt blått
till svart. Andra glassorter antaga gul eller brun färg. Kvarts blir
dessutom sprött under strålarnas inverkan, papper färgas gult och förkolnar. Detta
for att endast nämna några exempel.

ENKELT BLADELEKTROSKOP FÖR RADIOAKTIVA MÄTNINGAR

En verkan hos strålarna med vilken i många fall synnerligen prakt-
fulla effekter kunna ernås, är den att de frambringa fluorescens
[1] hos en
del kroppar. Särskilt känsligt för α-strålar är s. k. Sidots blende,
kristalliserad zinksulfid, beredd på ett särskilt sätt. Om man i ett rör, vars
väggar äro belagda med sådan zinksulfid, inför gasformig radiumemanation,
<footnote>Om radiumemanation, se sid. 406.<footnote> lysa väggarna vackert gröngult.
Vissa mineral som kunzit (litiumaluminiumsilikat) och willemit (zinksilikat) ge
liknande ljuseffekter. Den nedre figuren sid. 405 visar ett rör med
willemit innehållande radiumemanation. Fotografien är tagen vid willemitens
eget fluorescensljus i ett för övrigt mörkt rum.

Bariumplatinacyanur, som fluorescerar för röntgenstrålar, är också
känsligt för β- och γ-strålar. Som ett intressant exempel kan nämnas, att
om man håller ett starkt radiumpreparat bakom ryggen och en
skärm bestruken med zinksulfid framför sig, lyser
skärmen till följd av att γ-strålar tränga genom kroppen och
träffa skärmen.

Särskilt intressant är att studera det ljus, som
utsändes av Sidots blende under α-strålarnas inverkan. Detta
göres synnerligen bekvämt med en liten apparat, kallad
spintariskop, som konstruerats av Sir William Crookes (se fig.
sid. 406). På den vid högra sidan instuckna nålen sitter
något litet radiumsalt. Detta utsänder strålar, som träffa
en under nålen placerad skärm, beklädd med Sidots blende.
Skärmen betraktas ovanifrån med ett förstoringsglas. Man ser då, att det
utsända ljuset ej är kontinuerligt, utan består av ett stort antal ljusblixtar,
s. k. scintillationer, som uppträda än här och än där men genast åter
försvinna. Den nedre figuren sid. 406 anger utseendet i ett visst ögonblick.
Hela fenomenet ger intryck av ett häftigt och oregelbundet
bombardemång av projektiler, vilka, just då de
träffa skärmen, ge ett ögonblickligt ljusfenomen. Dessa projektiler kunna
ej vara annat än α-partiklar, och en ljusblixt uppstår för var gång en
sådan träffar skärmen. Förut har sagts,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>